Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Australien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
storlek, allt eftersom man nalkas Amerika. Hela
världsdelens yta öfver-stiger ej 90,000 Qnymil.
Sex sjundedelar af detta område upptages af
Australiens egentliga fastland, det tredje på jorden,
förr äfven kalladt Nya Holland. Det utbreder sig söder
om ekvatorn mellan Indiska och Stilla hafven i sydöst
om de indiska öarna, som bilda en öfvergång därifrån
till Asien» Endast här och där höja sig låga berg,
särdeles i sydöstra delen nära kusten. För öfrigt
bildar landet en följd af låga slätter, genom hvilka
långa, men vattenfattiga, stundom försinan de, stundom
häftigt öfver-svämmande floder slingra sig fram mot
hafvet, som de dock blott sällan uppnå. Störst af dem
är Murray, som från de sydöstra bergen rinner väster
ut till Indiska hafvet och som täflar med Volga eller
Donau i
längd, men det oaktadt endast under vissa delar af
året hyser tillräckligt med vatten för att utefter
längre sträckor vara segelbar. Andra floder mynna
i saltsjöar i det inre landet. Klimatet är i söder
mildt, men i norr, där halfva landet faller inom
vändkretsen, ganska hett. Nästan öfver allt råder
torka året om, och där nederbörd faller, är den på
många ställen så ringa, att den knappast tillåter
det fattigaste växtlif att utbilda sig. H varhelst
fuktigheten räcker till, är landet ganska fruktbart,
men naturen har äfven där antagit en särdeles
egendomlig prägel. De breda hafsarmar och sund,
som skilja landet från Asien,
ha hindrat det senares högre utvecklade lifsformer
att utbreda sig hit, och det inhemska växt- och
djurlifvet företer därför en mängd arter, som i andra
delar af jorden höra till en länge sedan försvunnen
urtid. Dit höra de talrika, annorstädes nästan öfver
allt utdöda pungdjuren, och de jättestora, stundom
flere hundra fot höga gummiträden med sina glesa,
lodrätt sittande blad. Dessa träd hafva på sista tiden
med framgång blifvit planterade i sumpiga trakter
i andra världsdelar för att minska osundheten. De
europeiska kulturväxter, skogsträd och husdjur,
som blifvit hit öfverförda, finna här den yppersta
trefnad och undantränga öfver allt de inhemska
lifsformerna. Äfven den infödda urbefolkningen, de
spinkiga, råa, eländiga australnegrerna, en af jordens
lägst stående folkstammar, smyger sig skyggt undan för
den hvite mannen och är stadd i hastigt utdöende, l
vårt århundrade har en talrik utvandring gått hit från
England, och landet äger nu dryga tre millioner hvita
Australneger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
