Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
staden Miletos; med deras hjälp förjagade han sina
medtäflare och gjorde sig till envåldsherre i Egypten,
som han genom en vis styrelse sökte upphjälpa ur dess
förfall (efter 650 f. Kr.). Men under det ett anlopp
mot Assyrien från alla sidor förbereddes, uppträdde en
ny fiende på skådeplatsen i de skytiska ryttarskaror,
som från södra Rysslands stäpper öfversvämmade
västra Asien. När de vilda horderna efter en lång
tid af gräsliga härjningar omsider dukade under eller
drogo sig tillbaka (före 600 f. Kr.), hade Assyriens
mäktiga rike upphört att finnas till, och det stolta
Ninive var en hop af förbrända ruiner. Man tror
sig kunna sätta tiden för dess fall till 606 eller
kanske 625 f. Kr., men osäkert är, om skyterna eller
dess förbundna grannar haft största andelen i dess
undergång, hvarom endast förvirrade och motsägande
berättelser blifvit åt eftervärlden bevarade. Så
mycket är visst, att striden måste varit fruktansvärd,
innan ett så krigiskt välde midt i sin fulla kraft
kunnat intill sista spåret tillintetgöras.
På det assyriska väldets ruiner sökte nu en krets
af stormakter uppehålla ett slags jämviktspolitik,
som stöddes af inbördes giftermålsförbindelser
härskarne emellan. Öfver alla höjde sig Babylon,
som under Nebukadnesar (604-561 f. Kr.) nådde en
lysande, men kortvarig storhet. Neko, Psametiks son,
som med en egyptisk här framträngt till Eufrat, blef
fullständigt slagen; Juda rike, som konung Josia
förgäfves sökt stärka genom inre reformer, hade i
trots af profeternas varningar sökt skydd hos Egypten,
men fick nu dyrt plikta därför. Hufvudstaden Jerusalem
blef efter förnyade resningar slutligen förstörd,
riket inför-lifvades med det babyloniska, och en stor
del af dess befolkning bortsläpades i fångenskap (588
f. Kr.). De rika feniciska städerna, som annars följde
köpmansfolkens vanliga fredspolitik och skyddade sin
handel genom att ödmjuka sig för hvarje eröfrare, hade
ådragit sig Nebukadnesars vrede; och den förnämsta af
dem, Tyros, måste utstå en mångårig belägring, som väl
ej gaf staden i hans våld, men dock svårt skakade dess
ställning som världshandelns medelpunkt. Under tiden
höjde sig Babylon till en glans, som världen ännu icke
skådat; dess murar omslöto en fyrkant, hvars sidor
höllo två svenska mil i längd; och grekerna förtäljde
med undran om de »hängande trädgårdarna» och det nära
200 meter höga, åt guden Bel helgade tempeltornet.
Babylons blomstring skulle dock blifva ännu mindre
varaktig än Assyriens; ty en ännu mäktigare stat
skulle snart växa upp i dess grannskap. Bland de
förbundna mot Assyrien hade en myckel framstående
ställning intagits af Medien, som låg öster därom
intill Kaspiska hafvet. Tidtals kufvadt af assyrierna,
synes det vid år 700 f. Kr. ha gjort sig fritt, och
sagan nämner Dejokes som dess förste konung. Yid
Ninives * fall behärskas det af Kyaxares, som med
sina stora härskaregåfvor förstod att på Assyriens
ruiner lyfta sitt land till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
