Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Nordafrika var kufvadt och kalifens fältherre dref
sin häst ut i Atlantiska hafvets böljor och tog Allah
till vittne på att endast det yttersta hafvet förmådde
hindra trons kämpar att längre utbreda dess välde.
Islams öppet uttalade mål var ett världsligt och
andligt världsvälde, där all makt var samlad hos
kalifen såsom Allahs (Guds) ståthållare och där koran
var på en ffång rättesnöre för tron och en for all
framtid oföränderligt gällande världslig lagbok. Vid
år 700 sträckte sig kalifernas välde från Indiens och
det kinesiska rikets gränser till Atlanten. Europa
skyddades ännu genom Konstantinopels fasta mnrar för
deras angrepp, men skulle snart hotas från en annan
sida. Lockade genom inre strider i det västgotiska
riket, gingo araberna 711 öfver till Spanien, som
de genom ett enda fältslag lade under sitt välde. År
732, jämnt ett hundra år efter Muhammeds död, gingo
de öfver Pyrenéerna i afsikt att tvärt igenom hela
Europa tåga mot Konstantinopel och efter dess eröfring
vända åter till Asien. Men söder om Loire-floden
nära Poitiers mötte dem frankerna under Karl Martel
med en väldig här, och for första gången drabbade
germaniska och arabiska krigare samman i en afgörande
kamp. Slaget räddade Europa och kristenheten; araberna
måste draga sig tillbaka öfver Pyrenéerna för att
aldrig mera störa västerlandets ro. Men i Spanien
bibehöllo de sig i öfver sju hundra år, och ännu
längre behärskade de med sina flottor Medelhafvet
och gjorde sig till herrar öfver dess flesta öar.
Men det vilda trosnitet hade allaredan lagt sig,
och segrarne ville i ro njuta segerns frukter. Sedan
omnnjadernas ätt omkring 660 störtat Muhammeds
frände ÅH - hvarigenom grunden lades till en
djupgående, än i dag fortvarande religiös söndring
mellan sunniterna och Alis anhängare schiiierna,
- flyttades kalifatets hufvudstad till Damaskus,
där den förblef vid pass ett århundrade. Efter 750
besteg en ny ätt, abba-siderna, kalifernas tron och
förlade sitt säte till Bagdad vid Tigris, ej långt
från Eufratdalens gamla kungastäder. Det för alla
intryck öppna arabiska sinnet gaf under intryck
af dessa lands urgamla kultur upphof åt en helt
ny odlingsform, i hvilken väster- och österlandets
ande möttes. Efter byzantinska och persiska mönster
gåfvo kalif erna åt sitt rike en fast och väl ordnad
styrelse. Vid arabernas högskolor vårdades konster
och vetenskaper, stadda i förfall inom den öfriga
världen, och mången människoandens eröfring skulle
gått förlorad, om den ej här tagits i förvar åt
kommande slägten. Handel och industri blomstrade,
och byggnadskonsten, i hvilken ett lifskraftigt folk
älskar att kläda sina högsta tankar i sten, firade här
några af sina stoltaste triumfer. På världshandelns
område blefvo araberna förmedlare af samfärdseln
mellan de mest aflägsna länder i ett omfång, som man
ej skådat sedan feniciernas dagar. Deras skepp besökte
för första gången det aflägsna Kinas hemlighetsfull^
kuster, ock rika fynd af arabiska - eller, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
