Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
de efter präglingsstaden vanligen kallas, kufiska -
mynt i Sveriges jord vittna om den samfärdsel, som
från kalifatet öfver Kaspiska hafvet och utefter
Volgafloden nådde fram till Östersjöns stränder. Sin
storhetstid nådde kalifatet vid slutet af denna
tidrymd under de första abbasiderna, under hvilken
Bagdad växte upp till ett nytt Babylon, föga mindre
berömdt än det gamla och där Harun-al-Raschids
(786-808) lysande hof omstrålas af skimret från Tusen
och en natts sagovärld.
Efter Heraclius hade en svår tid följt för det
byzantinska riket, som midt under inre strider
blott med yttersta nöd kunde värja sin hufvudstad
mot arabernas stormande anfall, allt under det den
slaviska folkvandringen fortfor att öfversvämma dess
norra och västra provinser. Med Leo III svingade
sig dock omsider isauriernas kraftiga ätt 716 upp på
tronen och ryckte med fast hand riket ur dess djupa
förfall. Araberna drefvos nu med sådant eftertryck
tillbaka, att Konstantinopel därefter var fredadt för
deras anfall, och i det inre återställdes ordningen
genom ett kraftigt och genomgripande reformarbete. Men
hvad riket sålunda vunnit i yttre och inre fasthet
skulle snart gå förloradt under de förbittrade
trosstrider, som väcktes af kejsarens förbud mot
bildernas dyrkan. Helgonen - kristna martyrer och
andra fromma män och kvinnor - voro nu bland de
kristna föremål för en dyrkan, som islam med sitt
stränga fasthållande vid den ende Guden hånade som
mångguderi, och den tillbedjan, som visades deras,
men framför allt Kristi och jungfru Marias bilder,
stack bjärt af mot islams gudstjänst, der alls inga
bilder förekommo. Det var måhända i syfte att bereda
väg för ett närmande mellan båda religionerna, som
de isauriska kejsarne förbjödo bilddyrkan, men långt
ifrån att nå detta mål lade de därmed grunden till en
tvedräkt, som under hela deras ätt sönder-slet riket
och omsider slutade med bildstormarenas fullständiga
nederlag.
Klokt begagnade sig af bildstriden de romerska
biskoparne för att öka sin i västerlandet alltjämt
växande makt. Medan den österländska kyrkan var delad
mellan fyra patriarker, af hvilka den i Konstantinopel
stod under kejsarens omedelbara tillsyn och de
öfrigas makt genom islams seger sjönk till en skugga,
stod den romerske biskopen inom västerns kyrka ensam
och utan medtäflare om främsta rummet Under de många
herreskiften, som öfvergingo Italien, stod hans makt
obestridd, och äfven då Rom efter Justinianus åter
kommit undea’ kejsarne, voro dessa alltför långt
borta att göra honom densamma stridig. Framstående
män innehade ofta biskopsstolen och visste med stor
skicklighet att göra sig sin gynnsamma ställning
till godo. Gregorius /, kallad den store, (590-604)
är den förste, under hvilken biskopsdömet börjar
utbilda sig till påfvedöme, på samma gång han gaf
ny fart åt det kristna missionsarbetet i England
och Tyskland. I. England hade i ett hundra femtio
år en yild strid rågat mejlan de pdensdyrkande
anglosaehsarne oc}i d$
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
