Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
publiken, hvars ledare han redan förut i själfva
verket varit. Han styrde nu långt mera enväldigt
än de stuartska konungarne, men likväl med vida
större aktning för folkets urgamla friheter och
med en duglighet såsom regent, som inom kort gjorde
det nyss af partistrider upprifna England till en
af Europas förnämsta makter. Gent emot Holland,
som på ett par mansåldrar uppsvingat sig till ett
herravälde på hafvet, hvartill ej ens de gamla
fenicierna kunnat uppvisa ett motstycke, beslöt
Cromwell att låta England uppträda som medtäflare
om världshandeln. Genom den s. k. navigationsakten,
som förbjöd främmande fartyg att till England införa
andra varor än dem de hämtat från sitt eget land,
riktade han ett väl måttadt dråpslag åt Holland,
hvars storhet på hafven var byggd på den mellanhandel,
som det i storartadt omfång dref mellan alla länder
och folk. I det krig mot Holland, som med anledning
häraf utbröt, häfdade han med kraft Englands nyvunna
ställning som sjömakt; och i stället för den ängsliga
afhållelse från inblandning i fastlandets politik,
som stuartarne iakttagit, satte han ett beslutsamt
ingripande i deras strider. I krig mot Spanien fattade
England fast fot vid Dunkirchen och lade i Västindien
grunden till ett kolonialvälde genom Jamaicas
eröfring. Cromwell afled ty värr redan 1658 med det
eftermäle, att större statsman än han aldrig ledt
Englands öden. Hans son Richard Cromwell sattes väl i
hans ställe såsom protektor, men kände sig ej vuxen
att fullfölja sin faders verk och nedlade sin makt
efter några månader. Det väldiga inre reformarbete,
som Cromwells snille planlagt, afstannade i sin
begynnelse; och en fullständig upplösning hotade
att inträda, till dess general Monk gjorde slut på
oredan genom en militärisk statskupp och återkallade
den afrättade Karl Stuarts son Karl II (1660).
På fastlandet utvecklade sig raskt de politiska
följderna af trettioåriga kriget och huset Habsburgs
förödmjukande. Frankrike fortsatte kriget med
Spanien, som i förbund med Österrike tagit del däri,
och aftvang det 1659 en förmånlig fred, hvarigenom
Pyrenéerna i hela sin längd blefvo gräns mellan båda
rikena. I Sverige hade Gustaf Adolfs dotter, den lärda
och talangfulla, men som regent obetydliga Kristina
1654 nedlagt kronan. Då ingen laglig tronarfvinge
längre fanns, valdes till konung Karl X Gustaf, en
systerson till Gustaf Adolf. Konung Johan Kasimir af
Polen, Sigismunds son, inlade häremot gensaga såsom
den ende kvarlefvande manlige arf vingen af vasahusets
anspråk. Karl Gustaf, som fått sin uppfostran under
trettioåriga krigets vapendån och hade en stor,
orolig här att sysselsätta, tog sig däraf anledning
att infalla i Polen, som han 1656 syntes nära att
helt och hållet eröfra och som aldrig mera kunde
repa sig efter de nederlag han tillfogade det. Det
mest varaktiga resultatet af detta krig blef att den
s. k. store kurfursten Fredrik Wilhelm af Brandenburg
(1640-1688) genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
