Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
att blifva förhörd - en lag, som genom det kraftiga
värn den gifver mot godtyckligt fängslande af
politiskt misshagliga personer blifvit en hörnsten
för engelska folkets frihet. Karl dog 1685 och
efterträddes af sin broder Jakob JJ, en inskränkt
fanatiker, som ville med våld till-rycka sig enväldet
och påtvinga England katolsk religion, men lyckades
därmed endast mot sig förena alla partier till en
oblodig revolution, inför hvilken han 1688 utan
motstånd tog till flykten. Hans måg, den förutnämnde
Vilhelm af Oranien blef nu konung under namn af
Vilhelm 111 (1689-1702), och den s. k. Ull of right
gaf ny kraft åt parlamentets och det engelska folkets
gamla friheter. Vilhelm var aldrig, i trots af sina
stora egenskaper, älskad eller ens rätt förstådd af
sitt nya folk, men i spetsen för både England och
Holland kunde han med så mycket större kraft och
ihärdighet fullfölja sin aldrig hvilande kamp mot
Ludvig XIV: s vidtomfattande er of ringspolitik.
Kort före hans död inträdde denna strid i ett nytt
skede genom det spanska arfföljdskriget. Spanien,
ännu under Filip II mäktigt att sätta hela Europa
i eld och lågor, hade nu från sin storhets höjd
sjunkit ned i det djupaste förfall. Dess kraftigaste
befolkning hade antingen gått öfver till Nya världen
att söka äfventyr -och rikedomar eller offrat
sina lif på halfva Europas slagfält i de ändlösa
religionskrigen. De andligen rikast begåfvade fördes
af inkvisitionens kättaredomar till bålets kvalfulla
död, och kvar var endast ett till kropp och själ
försvagadt släkte, som helt och hållet låg i händerna
på fanatiska munkar. Utan hvarken vilja eller förmåga
att genom arbete förbättra sina villkor kunde det ej
heller återvinna åt landet det välstånd slösaktiga
konungar förspillt i striden för påfvekyrkan, som
ensam förstod konsten att rikta sig på det utarmade
folkets bekostnad. De ännu kvarblifna morernas
fördrifvande ur landet 1609 på prästernas anstiftan
hade samma menliga följder för landets välstånd som
hugenotternas flykt ur Frankrike. Af en rad dåliga
konungar var den halffånige Karl II den sämste. Med
honom utgick 1700 den habsburgska ättens spanska gren
på manssidan, och det ännu i sitt förfall så rika
spanska arfvet var ledigt. Anspråk framställdes af
Ludvig XIV och kejsar Leopold, båda gifta med spanska
prinsessor, men sedan flere anordningar vidtagits och
åter ändrats, testamenterade Karl II kort före sin död
hela riket odeladt till Ludvig XIV:s sonson, som under
namn af Filip V blef högtidligt hyllad till konung af
Spanien. Häremot uppträdde kejsaren som arfkräfvare
for sin yngre son Karls räkning, och Vilhelm III
sökte med all makt att få ett stort förbund till stånd
till den hotade europeiska jämviktens skydd. Han fick
emellertid knappast upplefva början af det nya krig,
som från 1701 till 1713 förhärjade Europas skönaste
länder. På den franska sidan trädde några tyska
stater, medan Savoyen uppträdde som partigängare än
på den franska, än på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
