Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
en viljestark härskarenatur med fast tro på enväldets
gudomliga rätt. 1824 hade på franska tronen uppstigit
Ludvig XVIII:s broder Karl X, som 1789 varit den stora
revolutionens hätskaste motståndare och visade sig
skola regera efter samma grundsatser. I Österrike
styrde Metternich med järnhand, och i Preussen,
som efter nederlaget vid Jena gått igenom en tid af
föryngring och nydaning, voro alla friare rörelser
kväfda. Det såg mörkt ut för folkens sak, då Karl X
genom några våldsamma kränkningar af författningen
framkallade det plötsliga ut-
Kejsar Nikolaus I.
brottet af julirevolutionen 1830, som inom
tre dagar dref honom själf och hans ätt i
landsflykt. Författningen undergick några ändringar
i frisinnad anda, och riksdagen valde till konung
hertig Ludvig Filip af Orleans, som tillhörde en
yngre gren af konungahuset och hvars fader, hertig
Filip af Orleans, kallad Egalité (jämlikhet), under
den stora revolutionen intagit en framskjuten, men
tvetydig ställning.
Detta var tecknet till utbrott af
frihetsrörelser i skilda delar af Europa. I det
katolska, till hälften franska Belgien framkallade
ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
