Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
allmänna rösträtten, men i själfva verket var mycket
mindre fri än under bourbonerna och Ludvig Filip.
På några få år hade Frankrike åter hunnit genomlöpa
vägen från demokratisk republik till envälde. Den
nye kejsaren gjorde, allt under det han ängsligt
undertryckte hvarje friare rörelse hos sitt folk,
aktningsvärda försök att höja dess välstånd, dels
genom införande af frihandelssystemet, som afsåg
att så långt möjligt främja det fria utbytet genom
att nedsätta eller borttaga tullarna på folkets
viktigaste förnödenheter, dels genom anläggande af
kanaler och järnvägar, hvarvid i synnerhet märkas
järnvägen mellan Frankrike och Italien genom en tunnel
under berget Mont Genis, samt den af Ferdinand de
Lesseps 1854-1869 anlagda kanalen genom näset vid
Suez, hvilken afsåg att främja Frankrikes handel med
österlandet, men genom oväntade omständigheter kommit
att mest gagna dess medtäflare England. Med denna makt
sökte kejsaren, i olikhet med sin farbror, komma på
vänskaplig fot. Betydelsen af denna vänskap visade
sig, då kejsar Nikolaus 1853 ansåg tiden inne att
drifva turkarne ur Europa och göra Konstantinopel till
det ryska rikets hufvudstad. Oaktadt några upplysta
sultaners reformförsök hade turkväldet sjunkit allt
djupare och var i slutet på 1830-talet nära att
störtas af den upproriske Mehemmed Ali, pascha af
Egypten, som gjorde sitt ståthållareskap ärftligt
inom sin ätt och i det närmaste oberoende. Nikolaus
hade ihärdigt arbetat på att undergräfva det turkiska
riket, som han kallade »den sjuke mannen», och fann
nyssnämnda år tillfälle att börja krig. Men de två
västmakterna, som länge sedan insett, hvilken fara
som hotade Europa den dag Kyssland blefve herre i
Konstantinopel, ingingo ett förbund med Turkiet, som
ledde till Krimkriget, så kalladt efter halfön Krim,
där kriget till Turkiets skydd hufvud-
Kossuth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
