- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:336

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

Terminen består af tre femfotade jambiska
verser. Rimflätningen går så, att det rim, som är
mellanrim i den föregående, blir ytterrhn i nästa
strof, så här a b a, b c b, c d c o. s. v.

Denna form användes af Dante i hans Divina commedia.

Redondillas, strofer af fyrfotade trokaiska verser,
vanligen med assonansrim. Det är den versform, som
användes i det spanska dramat,

Blankvers är en följd af orimmade femfotade
jamber. Shakspeare» dramer äro i allmänhet skrifna
på blankverg.

Alexandrinen, det franska klassiska dramats versform,
åter är en sexfotad jambisk vers med takthvila mellan
tredje och fjärde foten.

Spenserstansen består af åtta femfotade och en
sexfotad jambisk vers (alexandrin) med rimflätningen
ababbcbcc. Den uppfanns af Spenser och har sedan med
förkärlek användts af lord Byron.

En friare form af den är den Tegnér använde i sin
sång vid Svenska akademiens femtiårsfest. Den har
rimflätningen ababcdccd. Den tillåter äfven växling
af manliga och kvinnliga rim, under det att den äkta
helst bör ha enbart manliga.

Dessa äro de mest kända och använda versslagen. Många
fler finnas, t. ex. de italienska canzonen och
sestinen och de franska ron-deaun, madrigalen, franska
balladen m. fl. Men de äro alltför sällan förekommande
och alltför invecklade för att lämpligen upptagas här.

Den historiska utvecklingen.

I dess historiska utveckling indelas litteraturens
historia liksom kulturens historia i allmänhet i
tre stora epoker: gamla tidens, medeltidens och
nyare tidens.

Gamla tidens litteraturhistoria sträcker sig från
den tid, då en litteratur först började att bildas,
och fram till den tid, då den hedniska odlingen
i kulturlanden kring Medelhafvet efterträddes af
en kristen. Till den gamla tidens litteratur hör
naturligtvis alla de gamla kulturfolkens. Men i denna
kortfattade framställning upptaga vi endast de land,
hvilkas litteratur i någon större mån inverkat på
de nyare folkens, nämligen det klassiska Hellas och
det antika Kom samt i förbigående det land, Indien,
hvars skriftspråk sanskrit är det äldsta kända
ariska språket.

Medeltidens litteraturhistoria sträcker sig från det
den kristna kulturen, när kyrkan från stridande blef
segrande, började taga arfvet efter den hedniska
och fram till den tid, då det under kristendomens
första segertid försummade, ja, föraktade studiet af
antiken .väcktes på nytt, de moderna staterna efter
medeltidens jäsning stadgade sig så väl utåt som inåt
och de stora uppfinningarna och upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0940.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free