- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:339

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

339

öfver till de^ ioniska städerna i Mindre Asien,
skildrar i två skilda dikter, Iliaden och Odysseen,
striderna om det gamla Tröja samt den sluge Odysseus*
irrfärder på hemvägen därifrån.

Båda dessa epos tillskrifvas Homeros. Med säkerhet
vet man dock icke, om han är den verklige författaren
eller om han endast gifvit den sista konstnärliga
formen åt de gamla dikterna eller möjligen blott
samlat dem.

Hans lif är höljdt i dunkel, och man visste
redan under forntiden så litet om honom, att ej
mindre än sju städer täflade om äran att ha sett
honom födas. Bästa grunden för sina anspråk har
Smyrna. Tiden för det homeriska epos’ affattande
sättes med största skäl till omkring 700 f. Kr.

Jämte det mer idealistiska homeriska epos
fanns emellertid, som nämndt, äfven ett af mera
realistiskt skaplynne. Som representant för detta
står Hesiodos. När han lefde, vet man ej heller med
säkerhet, men det måste ha varit i början af den
tid, då epiken fick sin utbildning, således ungefär
samtidigt med Homeros. Hans hem var det egentliga
Grekland. Under det Homeros i sina epos skildrar
hjältarnes strider och äfventyr, skildrar Hesiodos i
sitt mest kända arbete »Verk och dagar» den beotiske
jordbrukarens mödofulla lif och arbete.

Ger oss det homeriska epos
Homeros.

det antika lifvets lysande och stolta

framsida, ger Hesiodos oss åter dess mörka och
hårda frånsida, slafvens och arbetarens lott under
hjältetiden.

Till denna epok höra äfven de s. k. homeriska
hymnerna, antagligen i Ättika vid pass år 700 till 550
f. Kr. affattade inledningssånger till det homeriska
epos, som detta skrifna på hexameter, samt elegierna,
ett slags på det efter dem uppkallade versmåttet
af hexameter och pentameter affattade korta episka
berättelser af hvarjehanda innehåll. Detta slags
dikter, som föredrogos med ackompanjemang af flöjt,
då det verkliga epos enbart reciterades, torde varit
af asiatiskt ursprung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0943.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free