- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:425

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

425

männens teorier, äfven praktiskt i sina egna verk bröt
med dem och med anslutning till Diderot införde det
borgerliga dramat, från hvilket han öfvergick till
det nationella, där han lämnade sådana verk efter sig
som lustspelet Minna v. Barnhelm och tragedien Emilia
Gralotti, hvars handling väl till namnet är förlagd
i Italien, men hvars straffdomar drabba sedeslösheten
vid de små tyska hofven.

Genom dessa män var den nationella poesien grundad och
marken för den under nästa period kommande storartade
blomstringen bruten.

På prosalitteraturens fält rödjas nya banor. Jämte dem
vi redan i sammanhang med kritiken omnämnt bryta dem
inom konstkritiken Winckelmann, som visar tillbaka
på antiken, samt inom filosofien Men-delsohn, som
likaledes går tillbaka till den gamle hellenen Platon
för att finna ett föryngrande bad efter den förra
periodens torrhet.

Naturligtvis finna äfven de franska
upplysningsfilosoferna lärjungar, och särskildt väcka
Rousseaus skrifter om uppfostran uppmärksamhet.

Sjunde tidrymden.

Den klassiska tiden och nyromantiken. 1770-1830.

I politiskt hänseende företer denna period samma
tröstlösa utseende som den förra, en despotism,
som endast af bry tes af Napoleons öfverfall för att
trots den vaknande nationalitetskänsla, som bjudit
fur-starne att förjaga usurpatorn, efter hans fall
endast tillsnöras ännu hårdare. Först mot periodens
slut märkas frihetsrörelser, som dock i brist på
praktiska mål ej leda någonvart.

I litterärt hänseende är emellertid lifaktigheten så
mycket större.

Från den förra perioden fick man i arf den vaknande
känslan för frihet och natur samt kärlek till det
nationella. Frihetsbegäret hade då hållits i tygeln
af Lessings stränga formsinne, men nu spränger det
alla gränser, och i regeltvångets ställe träder till
en början regellöshet. Man söker sina förebilder
hos Shakspeare och Ossian, men man missförstår
förebilderna och upptager endast deras mindre goda
sidor, det lösliga i kompositionen och det våldsamma
i kraften. Vi äro ännu i kraftgeniernas tid, »Sturm-
und Dräng »-perioden.

Det är egentligen två sångarskolor, den i Gröttingen
och den i Rhentrakten, som föra dessa ideers talan.

Johann Ooltfried von Herder, som dessutom genom sina
öfversättningar från Spanien och Indien utvidgar
området för litteraturkännedomen, är den, som ger
uppslaget till rörelsen.

Efter honom följa i den göttingska skolan män, sådana
som Voss, idyllens främste representant i Tyskland,
Holty och Stolberg, Burger, som ger uppslaget till
balladdiktningen m. fi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/1029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free