Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
Charlotta Nordenflycht (1718-1763), som i sina
dikter lämnar ett stort utrymme åt en dock något
väl sentimental känslas utbrott och som i sällskapet
Utile dulci samlar kring sig en krets af unga sångare,
bland hvilka två blefvo af betydelse för vår poesis
utveckling genom att än mera afgjordt än frihetstidens
föregående diktare ansluta sig till den från nästa
periods början allenahärskande franska smaken. Dessa
båda diktare voro Gustaf Filip Creutz och Gustaf
Fredrik Gyllenborg.
Creutz (1731–1785) är mest känd genom sin ljufva
herdeidyll Atis och Camilla. Gyllenborg (1731-1808)
har genom sin beskrifvande dikt Årstiderna infört den
naturmålande poesien hos oss och genom sitt långa
epos Tåget öfver Bält den art af episka dikter,
hvartill Trissino gaf uppslaget i Italien och som i
Frankrike alstrade Franciaden och Henriaden för att
sedan gå ut öfver Europa.
Med dessa skalder ha vi både i fråga om tiden och
smaken hunnit fram till nästa epok.
Femte tidrymden.
Den Gustavianska tiden. Franskt inflytande.
1770-1809.
Efter den lysande vetenskapliga blomstringen under
frihetstiden inträder under Gustaf III:s tid vår
sköna litteraturs guldålder. Gustaf själf var lifligt
intresserad för allt, hvad konst och litteratur,
en-kanneligen teater, hette, och häri var själf både
verksam som författare och vår främste mecenat. Han
understödde med öppen hand litteraturens idkare och
stiftade 1782 vår nationella scen som en smakens och
sedernas odlingshärd samt 1786 Svenska akademien att
här efter mönstret af den franska skolan utbilda och
vårda litteraturen samt ansa språket.
Gustafs afsikter voro fosterländska, och han brann
af begär att skapa en inhemsk litteratur. Men som
den liksom hvarje barn måste gä i skola, innan den
själf blef mogen, vände han sig utåt för att söka sina
mönster och kastade då naturligt nog sina blickar på
det land, som vid denna tid var hela Europas förebild,
på Frankrike.
Den franska smaken, som under frihetstidens slut
.vunnit allt större insteg, blef under Gustaf
allénarådande.
I Frankrike härskade nu upplysningstidehvarfvet
med dess nedbrytande, skeptiska och frivola lynne,
med den förståndsmässiga, mera negativa riktningen
representerad af Voltaire, den nydanande, på natur
och känsla ropande företrädd af Eousseau.
Hvar och en af riktningarna fick här sina
representanter. Den förståndsmässiga, mera
akademiska representerades äfven hos oss af de
akademiska författarne, de egentliga så kallade
gustavianerna. For
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
