Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bota de sår kriget slagit. Välmågan ökas, ocli
inom vetenskapens värld tillkämpa vi oss lagrar,
jämnförliga med frihetstidens.
Inom kemien fortsätter Berzelius, »den moderna kemiens
fader», hvad Scheele under G-ustafs tid påbegynt,
som botaniker tager Fries upp Linnés mantel, och
som tänkare följer efter Höijer .Boström, Sveriges
mest själf ständige filosof. Inom språkforskningen
fastställer liyd-q vist nya lagar, och historien
finner i Geijer en mästare, som med filosofens
skarpblick framvisar den ledande tråden i händelsernas
gång.
Inom skönlitteraturen börjar här som i Tyskland
och England en reaktion mot den franska smakens
herravälde, och här som där är det två strömningar,
som vilja göra sig gällande, en nationell, som
vill söka ny friskhet for diktkonsten genom att
återgå till studiet af vårt lands eget inhemska
lynne, en annan, som vill söka den hos medeltidens
författare i allmänhet och de romantiska dikter i
Spanien och England, som föregingo den klassiska
epokens herravälde. Särskildt är det i folkvisan
romantikens anhängare både i Tyskland, England och
här söka och äfven finna en . större poetisk frihet,
en friskare och innerligare känsla, än som rymdes inom
den franskt-klassiska smakens trångt dragna gränser.
Den nationella skolan tager i Sverige, efter det
förbund dess medlemmar stiftade, namnet göter och
söker sina ideal under vår vikingatid, romantikerna
kallas fosforister och gå i de tyska nyromantikernas
skola.
Slutligen finnes en tredje grupp, de s. k. neutrerna,
som utan att gå till någon öfverdrift vare sig
i göternas eller fosforisternas anda upptaga det
goda hos båda och söka bibehålla kontinuiteten med
det gamla.
Striden mot den gamla skolan fördes egentligen af
romantikerna eller fosforisterna. De utgingo från
samma ståndpunkt som Thorild, hvad poesien angår,
i det de ville häfda känslans och fantasiens rätt. I
politiskt hänseende åter voro de reaktionära, alldeles
som i Tyskland.
Striden upptog större delen af århundradets båda
första tiotal samt fördes med stor hätskhet och
personlig bitterhet å ömse sidor, men slutade med
att man å ömse sidor insåg sina öfvergrepp och att
till sist »den nya skolan flyttade in i den gamla.»
Den akademiska riktningens försvar fördes utom af
Leopold af Wallmark.
Den nya skolans mest stridslystna medlemmar voro
Palmblad samt den som skald föga betydande, men
som litteraturhistoriker förtjänstfulle Lorenzo
Hammarsköld.
Den, som praktiskt utförde dess teorier, var
emellertid Per Daniel Amadeus Atterbom (1790-1855),
nyromantikens mest begafvade diktare och mest
helgjutne representant inom vår litteiatur. Han har
bl. a. skrifvit de stora diktverken Lycksalighetens
ö och Fågel blå, präglade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
