Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Nästa form är korshvalfvet. Detta uppstår, när två
tunnhvalf korsa hvarandra rätvinkligt öfver ett
rektangulärt grundplan, där vederlagen äro förlagda
till diagonalstrålarnas ändpunkter. Bilda hela
omgif-ningsmurarna vederlag till hvalfvets likformiga
murmassa, kallas det klosterhvalf.
Slutligen ha vi den tredje hvalttormen, kupolen, en
half sfer, där tunnhvalfvets princip är tillämpad på
cylindriskt grundplan.
Denna halfsfer hvilar vanligen på ett cylindriskt
underlag, som då kallas tambur, och sjelfva halfsferen
får namnet kalott. Kupolen kan dock äfven höja sig
öfver ett kvadratiskt grundplan.
En vanlig form är äfven halfkupolen, nischen, som
höjer sig öfver ett halfcirkelformigt grundlag. Man
möter i synnerhet denna form i de kor, absider,
som afsluta de första kristna kyrkornas midtskepp.
Arkitravbyggnaden härskar i den grekiska konsten och
var i Egypten den enda kända.
Bågformer.
Verkligt konstruktiva hvalfbyggnader trattar man
först hos etruskerna och mera utbildade hos romarne;
vidare utvecklades de i den romanska och götiska
arkitekturen, där tunn- och korshvalfven, samt i
renässansen, där kupolen spelade en framstående rol.
Efter formen på den båge hvalfvens tvärgenornskärning
bildar uppstå äfven skilda för olika stilar
karakteristiska hvaliformer.
Man skiljer först på rundbågar, hvilka bilda större
eller mindre delar af en cirkelbåge med blott ett
centrum, och spetsbågar, där hvart och ett af de båda
hvalfbenen har sin medelpunkt.
Af rundbågarna äro de vanligaste formerna: romerska
rundbågen, som bildar en half cirkel (fig. 1),
förhöjda rundbågen, hvars ben ha lodrät fortsättning
(fig. 2), och runda hästskobågen, som är större än
eri halfcirkel (fig. 3).
Af spetsbågar märkas liksidiga spetsbågen, där vinkeln
är 60 grader (fig. 4), lansettformiga spetsbågen,
där vinkeln är mindre än 60 gra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
