- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:480

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

480

förda grafkullformiga byggnader. De höja sig
stundom från en terrass-formig grund och äro ofta
omgifna af en krans smäckra kolonner.

Hos den yttersta österns folk, kineser oeli
japaneser, framträder egentligen träarkitekturen i
rik utbildning.

I Kina möter man väl stora i uteslutande praktiskt
syfte uppförda byggnadsverk, såsom den ryktbara
muren, hvilka äro af sten. Men de byggnader, där
man egentligen kan tala om arkitekturen som konst,
förnämligast tempelbyggnaderna, äro af trä,

Karakteristisk för de kinesiska byggnaderna är den
afsmalnande tornformen med den ena våningen höjande
sig öfver den andras uppåt-böjda, med drakar och
klockor prydda tak.

l Japans af en massa små oregelbundet liggande
byggnader bestående tempelkomplex beundrar man framför
allt de oändligt rika och fina träskulpturerna.

Till verkligt medveten och harmonisk konstnärlighet
har emellertid arkitekturen ej hos någotdera folket
höjt sig.

Den grekiska byggnadskonsten.

Konstnärlig behärskning och fortlcfvandc
alstringskraft visar byggnadskonsten först i det
gamla Hellas.

Yi tala nu ej om de förklassiska, af landets första
inbyggare, pelasgerna, uppförda råa byggnadsverk,
där kampen med materialet ännu ej var bragt till
seger, utan om den verkligt konstnärliga arkitektur,
som uppblomstrade, sedan den kraftiga doriska och
den smidiga ioniska stammen kommit i beröring ined
hvarandra och under det fria statslifvet kulturen
nådde en harmonisk fulländning, till hvilken kanske
intet land kan visa maken.

Då vördnaden för gudarne och tacksamheten för deras
milda styrelse i det af naturen rikt gynnade landet
var ett utmärkande drag hos hellenerna under landets
blomstringstid, blir tempelbyggnaden naturligt
nog den, hvari den grekiska arkitekturens karakter
framträder klarast och bestämdast. Den helleniska
andens frihet och harmoni uttalar sig i templets fritt
och harmoniskt behandlade arkitektur lika träffande,
som t. ex. egyptierns af så väl naturens som de
maktägandes öfvermakt tryckta sinne fick ett uttryck
i det egyptiska templet eller pyramiden med deras
ofria och tunga massverkan eller längre fram hier-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/1084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free