- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:486

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

486

den grekiska byggnadskonstens ädlaste mästerverk,
uppfördes af Ikti-nos och Kallikrates och var färdigt
438 f. Kr.

Det bestod af en 85 meter lång, 38 meter bred och 24
meter hög dorisk hypetral peripteral amfiprostylos
af pentelisk marmor.

Inuti cellan stod gudinnans bild i guld och elfenben
af Feidias, och dess väggar smyckades af den ryktbara
fris, som framställde ett panatheneiskt festtåg.

Templet är numera en ruin, sedan det sprängdes i tu
under kriget mellan Turkiet och Venedig.

Liksom Parthenon är den doriska, är Krechteion den
ioniska stilens ädlaste minnesmärke.

Det var till sin anläggning oregelbundet, men
utmärkte sig för sina ytterst eleganta och harmoniska
proportioner.

Framsidan pryddes af 6 ioniska kolonner. På högra
sidan låg en framskjutande hall, hvars ytterst lätta
och behagfulla tak uppbars af 6 karyatider.

Af andra tempel från denna tid må blott nämnas
det doriska Theseus-templet i Athen samt det på
Propyleernas högra sida liggande lilla ioniska tempel,
som var helgadt åt den obevingade segergudinnan
Nike Apteros.

Under den tredje tidrymden börjar den enkla
värdigheten i de gamla monumenten att efterträdas af
större prakt i utsmyckningen, den korintiska stilen
gör sitt inträde, och jämte tempelbyggnaderna,
af hvilka Mindre Asien får synnerligen praktfulla
företrädare för den ioniska stilen, framträda
dyrbart utstyrda privathus, stora teatrar och andra
minnesmärken.

Det grekiska privathuset liknade templet däruti,
att det saknade fönster utåt samt att rummen
voro grupperade kring ett öppet pelar-prydt
gårdsrum. Däremot hade det ej som templet någon
yttre kolonnad.

Teatrarna voro oerhördt stora, rymmande ända till en
40,000 personer.

De bestodo af en väldig halfrund amfiteatralisk
åskådareplats, delad af vertikala gångar och
horisontala trappor, längst ner en ofta mer än
halfrund plats för kören, liksom åskådareplatsen utan
tak, och framför denna den smala täckta scenbyggnaden.

Ryktbarast af alla teatrarna var den stora åt Dionysos
helgade teatern i Athen.

Af andra monument från särskildt den tredje perioden
ha vi att nämna det praktfulla mausoleet vid
Halikarnassos med skulpturverk af Skopas, Lysikrates
monument i Athen, uppfördt till minne af en vunnen
täfling, en från kvadratisk fot uppstigande rund
byggnad, prydd med 6 korintiska half kolonner, som
uppburo ett ioniskt bjälklag med kupolformigt krön,
samt Vindarnas torn, en åttakantig tornbyggnad med
två på kolonner hvilande förhallar och en halfrund
utbyggnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/1090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free