Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
renässansen, sådan den redan en gång förut gjort ett
besök hos oss. Denna senare skandinaviska renässans,
som man efter den tid, då den först visade sig här,
äfven kunde kalla vasastil, har framför allt fått ett
vackert och originellt uttryck i professor Clasons
ritningar till Nordiska museets stora byggnad. På
chambordstilen ger det redan nämnda efter hans
ritningar uppförda Bltnsowska huset vid Strandvägen
ett tilltalande prof. For resten är det ej blott
privatbyggnaderna, som alltmer vinna i stilfull
komposition i det moderna Stockholm. Äfven offentliga
byggnader, som uppförts under de senare åren, ge
prof på en mera finkänslig och odlad smak än närmast
föregående tiders. Så kan t. ex. nämnas Johannes’
kyrka, af Karl Möller uppförd i sträng gotisk stil,
samt samma församlings originella folkskolehus af
samme mästare.
Emellertid är icke vår tid alldeles blottad på
själfständiga arkitektoniska skapelser. Om än icke
direkt i sitt yttre ha dock i fråga om plan och
konstruktion en del byggnader företett nyheter, som
antagligen en gång skola bilda stommen till en ny,
organiskt utbildad stil.
Nyheterna ha naturligt framgått dels däraf, att för
nya ändamål nya planer måst uttänkas, dels däraf, att
ett nytt byggnadsmaterial betingat nya konstruktioner.
De nya ändamål, som skola ge uppslaget till en ny
stil, äro framkallade af kulturens nya riktning. Den
feodala och kyrkliga kulturen under medeltiden
skapade de romanska och gotiska stilarna, den
växande furstemakten vid nyare tidens början fann
i renässansen nya former för nya behof. I vår tid
med dess öfvervägande praktiska och demokratiska
skaplynne blir det de byggnader, som skola tjäna
till nytta eller till nöje för de många, som komma
att bilda den nya stilen; det blir de väldiga rum,
där storindustrien inom. en konstnärlig ram utvecklar
sina resurser, utställningspalatsen, det blir de
för den ökade trafiken nödvändiga brobyggnaderna
och banhallarna, det blir teaterbyggnaderna och
folkpalatsen, där massan samlas till förströelse
och hvila, som med sina nya fordringar och sina nya,
af nytt material betingade konstruktioner komma att
bli dess härdar.
Den byggnad, som först fordrat nya planer är den
moderna teatern, lika mycket skild från antikens öppna
skådebana som från medeltidens konstlösa träskjul.
Den moderna teatern kräfver en byggnad med ett lägre f
ramparti för trappor och vestibuler, ett något högre
för salongen, som anslutande sig till dess form,
vanligen afslutas af ett half rundt krön, samt till
sist för scenen ett ännu högre parti, byggnadens
hufvuddel, krönt af en väldig gafvel. Vidare kräfver
den stora och inånga dörröppningar för alla trapporna,
men däremot färre fönster, då salongen ej har behof
af dagsljuset.
Penna plan har redan nästan fastställt en ny
form, som tydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
