Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslutning på små kapitel om kattens psyke - IV. Några karaktärsdrag till. — Har katten en själ? — Katter, som jag känt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■21 ’2
HENNING BERGEfc
åter tar en. promenad i det fria; är emellertid
vädret regnigt eller kallt avlöper promenaden
blott under protest från Grålies sida. Helst vill
han ha sin snälla jungfru med sig — gatans
farligheter förlora då sin makt. Grålle sätter
därför också synnerligen stort värde på denna
promenadstund. Även den har dock ett slut, och
Grålle går — eller helst bäres — upp.
Aftonmåltiden skall alltid intagas i salen, och sedan
sätter sig Grålle i fönstret för att filosofera.
Härifrån hämtas han om en stund och lägges
i Mattes säng, där han utan långa preludier
rullar ihop sig, viker tassarna och somnar för
att sova sött och stilla till morgonen.
På detta eller liknande sätt förlöpa Grålies
dagar. Utan märkvärdighet — men så är han
också bara en gammal katt. Som sådan är han
dock märklig, det våga vi påstå: from, god och
väluppfostrad, klok och tillgiven i högsta grad.
Många drag ur hans karaktär vore värda att
anföras. För att icke inkräkta för mycket på
utrymmet får jag dock hänvisa den som önskar
närmare kännedom härom till
Grålles Husse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
