Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En lektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ake.
Lyckligtvis riskera vi inte att möta bara får och
grisar i Stockholm — åtminstone inte fyrbenta — och
äro således alldeles oberoende af hvarandras sällskap.
— Men du packar ju inte?
Elsa.
Jo, jo visst packar jag. — Och brasan och de stekta
äpplena —?
Åke.
Barnsliga attribut, som du med rätta utskrattat. —
Elsa.
Och nar — när du är borta bland kamrater, ska’
jag då sitta ensam–— —
ö
Ake.
Ah, det behöfver du inte vara rädd för. En ung
gift qvinna, som vill roa sig, behöfver aldrig vara
ensam. –Naturligtvis aka’ vi vara tillsammans ibland
— när det faller sig beqvämt, men på det hela taget
tror jag det kan vara så godt att vänja sig vara ifrån
hvarandra i tid.
Elsa.
Väsja sig vara ifrån hvarandra!
Åke.
Jag talar i allmänhet. — Sedan, — om några år
— när man njutit ut — när långifvarne tagit ut sitt
och hemmet gått under klubban, när hustrun bitter,
gnatig, missbelåten, nödgas flytta hem till föräldrarna
och mannen uppehålla en mer än usel tillvaro genom
för detta vänners barmhertighet — då är det godt att
ingenting ha att sakna annat än sig sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
