Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fru Malmberg (rörd).
Grud hålle sin band öfver dig, mitt barn!
Emma.
När jag1 tänker på det ögonblick, när min
förstfödde skall hvila i min famn, hur han skall
se på mig . . .
Fru Malmberg (leende).
Hani Skall det då bli en gosse?
Emma.
Naturligtvis! Lik sin far. Han skall heta
Hans också, därför att där alltid funnits en
Hans Olson från far till son i många släktled.
Han skall ha faderns ärliga, blå ögon, så
trofasta och klara, detsamma guldlockiga håret, den
raka näsan och det vackra leendet. Sådan skall
han se ut, när han växer upp, men först skall
han bara vara en fin, mjuk, skär liten
bomulls-tapp, och när jag sitter framför brasan med
honom i mitt knä och pysslar om honom och
han sträcker sina små rosenfärgade tår mot
elden, då kommer du, mor, och alla
grannhustrurna in och beundra hans vackra lilla kropp,
och så säga ni: »Det var mig en präktig gosse».
Å, mor, det är alltför härligt för att kunna bli
sanning!
Fru Malmberg.
Nej, nej, älskade barnet, det blir ju sant
en dag.
Emma.
A, mor, mor — hvad världen är skön, och
livad lifvet är härligt! (Kysser henne.) Se, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
