Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag ur mr William Archers företal till Alan’s Wife
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvud till hjärta och hufvud, dess språk må vara
aldrig så uppskakande . . .
... I andra tablån blir Jean (Emma) en
moralisk eller omoralisk utöfvare af en handling;
hennes uppträdande tvingar oss att tänka öfver
ett af de mest betydelsefulla etiska problem. Våra
hjärterötter hafva icke svidit utan ändamål. Det
är just det förfärliga i problemet, som kommer
många kritici att ignorera eller undvika det. Några
antaga, att en moder, som är i stånd att döda sitt
barn, måste vara vansinnig. Jag är öfvertygad
om, att intet kunde vara aflägsnare från såväl den
svenska författarinnans som den engelska
dramaturgens mening. Hvarje stadie i utvecklingen al
Jean s (Emmas) tankar och känslor, som leder fram
till den förfärliga gärningen är klart som dagens
ljus. Denna lättvindiga dom, som lyder på
vansinne är endast värdig en ransakningsdomare, men
icke en kritisk Högsta domstol. Då höjes
ögonblickligen ett rop af fasa: »Hvad! hon är icke
från förståndet! Då begär man att vi skola
applådera hennes handling och erkänna att alla
van-skapade barn borde strypas!» Säkerligen icke.
Sedan hur lång tid hafva vi antagits skola
applådera hvarje handling, om aldrig så klok, som
ut-föres på scenen? Det ligger ett stort rum att
iylla mellan en brottslig galning och en
ideal-hjältinna.
Jean Creyke (Emma Olson) är säkerligen
hvarken vansinnig eller en hjältinna. Hon är en
djupt olycklig kvinna, det är alltsammans, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
