Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
dukar, hårnålar, puderaskar, krustänger,
damväskor, långa handskar — som hos en
ieti-schist. Bonbonjärer och chokladpaket,
fickspeglar och opiumcigarretter. — Men allt är
rekvisita för arbetet och hörndivanen skulle
icke kunna skvallra om någon slags amour
men väl om de hundratals tröttande poser
modellerna fått i långa timmar intaga för att
fylla de stora omättliga kartongerna, som inom
ett dussin par svällande pärmar belamra skåp
och stolar. — Zeckin är liten, späd och mycket
mörk. Hans svarta ögon lysa af intelligens —
men kunna också få en gammal ras’ trötta och
ensamma grubbeluttryck. Händerna äro mindre
och mjukare än en kvinnas. Han har spanskt
judeblod i sina ådror — således det bästa.
Och vidare hela raden af marionetter.
Den norska målarinnan som när hon var ung
bodde i Rom och drömde om rykte och kärlek.
Som nu kopierar i det stora muséet de gamla
mästarna åt Chikago och Cincinnati, och som
delar de små honoraren därför med orkeslösa
far och mor uppe i Aafjord. Som ändå
ibland inbillar sig att hon är ung och i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
