Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
— utan att dock behöfva släppa min individu*
alitet. Hvem vet, kanske han också tänker
liknande om sig i sitt förhållande till mig.
Jag skulle vilja göra honom stark. Man
kan vara mycket stark utvärtes och gå med
ett blodigt söndertrasadt inre, det gör ingenting,
men det upprifna får ej visas. Ändå lyssnar
jag till allt, Hector biktar för mig, jag förstår ju
att till någon måste han tala — och för mig
är det nästan som om jag därvid slapp klaga
själf. —
Han kommer in till mig om kvällarna.
Våra rum ligga bredvid hvarandra två trappor
upp och när lampans glob speglas likt en
dunkel måne i skåpdörrar och trymåer och
pipornas rökmoln simma som långsträckta moln
öfver rumslandskapet talar Hector om flydda
dagars fröjder och fantomer. Han är en
ensam som går helt stilla bland vårdar och kors
och ser på lifvet som en kyrkogård. — Han
har rätt, och jag lyssnar gärna, men
underlåter icke att snärta till med några sarkasmer
sen han slutat, ty jag är rädd att han skall
3. — Berger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
