Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
satt så att man kunde ofvanifrån se rätt ned
i herr Hectors såväl skrif- som sofrum.
— Först nu, sade hon och den galliska
profilen blef mörkt trotsig, — först nu skall
mamma riktigt få ångra all elakhet!
De två sköldpaddorna hämtades också
upp. Man kunde lätt trampa på dem i
salongen, ty nu kraflade de omkring och sofvo
icke. De kunde ligga helt försåtligt under
en stol och likna stiliserade fläckar i
mattmönstret. En klack kunde när som helst ända
deras lif. De protesterade icke mot
förflyttningen. Däremot var Zezette lika missnöjd
som Marcelle. Hon vägrade stanna däruppe.
Dyster och ruggig satt hon hopkurad i en
gammal emmastol som stod ensam kvar i ett
af rummen, hvilket icke hotellmöblerats. Det
var som om hon rufvade öfver lifvets ständiga
oro, flyttningar, uppbrott och afskedstaganden.
Zezettes blickar voro tragikomiskt
olycksbådande. Marcelle sade:
— Hon ser ut som om hon tänkte begå
själfmord, men inte vet om hon skulle ta gift,
eller osa ihjäl sig, eller hoppa i floden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
