Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
i en askkopp. Kofferten med alla
hotelladresserna och tåglinjerna och sista tullens
krit-märke.
Men så kom han i säng. Han tordes icke
släcka ljuset genast. Länge låg han med den
heta globen i hand till dess det brände. Och
sedan då endast bordets lampa brann sträckte
han ut handen och klappade den strålande
glasklockan och sade:
— God natt, kära ljus. Du är bara en
maskinprodukt, men du är när mig och lyser.
Kära döda elektriska ljus, det är väl att jag
har dig!
Narkosens dvala nalkades. Då släckte
han. Och i mörkret tyckte han sig vara
ensam i en stor och öde rymd utan fotfäste eller
hufvudgärd. Med en nervös snyftning öfver
sin egen blödighet steg han upp.
Hector tog käppen, han köpt, och som
följt honom hem, och lade den bredvid sig
i sängen som en kamrat. Han somnade med
armen om den.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
