Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
stor, flat badbunke af bleck. Den är torr och
har rostfläckar. En spindel kryper
undersökande på botten. — Den förtjänsten hade
Ofelia att hon höll sig ren. Hon älskade sin
tubb. Och hon brukade hvar morgon också
tvätta dockornas ansikten.
Målarinnan är borta och den trötta
löjtnanten likaså. I hennes rum luktar det af
terpentin, i hans af läder. Hos henne står
en ofullbordad Louvrekopia — det är som
vanligt Rembrandt. Det är porträttet af en
kung i half profil, han sneglar, och det ser
precis ut på näsan som om han cyniskt
vädrade fruntimmer. — Hos löjtnanten står ett
par ridstöflar med förnicklade sporrar.
Och så våning efter våning. Hos
Klin-genberg är låst — i rummen äro staplade
huller om buller kappsäckar, antika möbler,
konstsaker och massor af vinlådor. Genom
dörren står en spritdoft som från en
lagerkällare.
Hos Zeckin är allt fantastiskt som i en
magisk kikare. Budoar, klädloge, laboratorium
och japansk lanterna. När jag ser rummet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
