Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - body-physician ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
body-physician
F Talspråk. 112 P Lågt språk.
bolster
s. lifmedikus. ~-plan, s. sjö. spantritning.
~-pOSt, S. akterstäf i skruffartyg. ^-servant,
s. kammartjänare. ~-SnatCher, s. liktjuf:
P länsman, rättstjänare.
Boeotian, beo’sjan, a. bæotisk; bild. slö,
dum; s. bæotier; slö, dum människa,
bog, bég, s. kärr, träsk; myr, mosse; Am.
tufva i träsk; byg. se absorbing-well; si.
af-träde; va. (imp. o. pp. ^ged, -d) nedsänka
i ett träsk ei. i dy; vn. nedsjunka i dy.
~-bean, s. bot. vattenväpling
(Menyan-thes trifoliata). ~-berry, s. bot. tranbär
(Oxycoccus). ^-bumper, s. se bittern. ~
-earth, s. myr jord. ~-hole, s. latringrop ;
dyngstad. ^-house, s. afträde. ~-land,
s. sumpland. ~-lander, s.
träskbyggare; si. irländare. ~-mOSS, s. rödmossa
(Sphagnum). ~-myrtle, 5. se sweet-gale.
~-0ak, s. träskek (Quercus palustris).
~-0rchiS,5. bot. myggblomma(Malaxis). ~
-ore, (~iron-ore), s. myrmalm. ~-reed,
s. rör, vass. ~-rush, s. bot.
knappag(Shoe-nus); zool. säfsångare (Calamoherpe
schoe-noboenus). ~-Spavin, s. veter. blötspatt.
~-trOtter, S. träskbyggare ; föraktlig
benämning på skotsk gränsröfvare o. På irländare.
~-W00d, s. se f^-oah. ^-whort, s. bot. odon.
bog(e)y, bo’gi, 1. s. varulf, spöke, buse;
black sotarmurre; old »den lede»
(djäfvulen). ^iSMl, -izm, S. spökväsen; barns
skrämmande genom spökhistorier, o. d.
bogey, bo’gi, 2. s. se bogie, 2.
boggle, bog’l, vn. vackla, tveka, rygga
tillbaka; göra svårigheter, »krumbugta»;
hyckla; va. Psätta i trångmål; fördärfva;
s. se bogey, 1. ~r, -lur, s. en som tvekar;
P fuskare, boggling, -ling, a. oskicklig,
tafatt.
boggy, bog’i, a. sumpig; sump-,
bogie, 1. se bogey, 1.
bogie, bo’gi, 2. järnv. bogie-vagn; se vid.
trolley.
bogie, bo’gi, bogy, bo’gi, se bogey, 1.
bogus, bo’gus, s. Am. ett slags rusdryck af
rom och sirap; a. Am. falsk, oäkta,
bohea, bohè’, s. sämre brunt té (af Thea
bohea).
Bohemian, bohe’mian, a. bömisk;
»bohémi-en-»; s. bömare; zigenare; »bohémien»
(litteratör, konstnär, o. d. som för en äfventyrlig
tillvaro) ; ~ chatterer, ^ warbler, zool.
sidensvans (Ampelis garrula). ~ism, -izm, s.
»bohémien »-lif.
boiar, boj’ar, se boy ar.
boil, bojl, 1. med. spikböld; blind böld
som går tillbaka utan att mogna,
boil, bojl, 2. va. sjuda, koka (äfv. wid. with,
af); brusa upp; va. koka, upphetta; basa
plank; stöpa, smälta; s. uppvärmning;
kokning; ~ed beef (ei. blott ~ecZ), salt
»oxbringa»; ~ away, kokain; afdunsta; ~
down, koka ihop; wid. reducera,
sammandraga; ~ over, koka öfver; biid. koka
(with rage)’, ~ up, va. värma upp. ~er,
-ur, s. kock; kokkärl, kittel, gryta;
ångpanna; pl. lättkokta grönsaker (ärter etc.).
~er-maker, kopparslagare. ~er-iron,
tekn. pannplåt. ~ery, -un,
s. saltsjuderi. ""ing, -ing, prt.; a.
kokande; s. kokning; kok; sjudning; ~
point, kokpunkt; the whole ~ F, «hela
baket», singly, -ingli, ad.
boisterous, bojs’turus, a. våldsam, häftig,
stormande; bullersam, larmande;
intensiv -—-|y, -li, ad. ~ness, -nès, s.
våldsamhet, obändighet; bullersamhet.
bolary, bo’luri, a. lerartad jfr böle, 2.
bold, bold, a. djärf; dristig; käck; fri;
säker; framfusig, fräck; öppen; med djupa
former, framstående, i ögonen fallande,
stark, hög relief; brant (coast); as ~ as
brass, oblyg, oförskämd; as ~ as a lion,
modig som ett lejon; ~ of heart,
behjär-tad; to make to be drista sig, taga
sig »friheten» (to, att), ärv. taga sig
»friheter» (with a person); to be so ~ as to
taga sig den friheten att... ~-faCe,s. fräck
människa; fräckhet. ~-faced, a. fräck,
^-spirited, a. käck, dristig. ~en t, -n,
va. göra djärf. ~ly, -li, ad. ~neSS, -nès,
s. djärfhet, käckhet; fräckhet; branthet.
böle, bol, (1.) 5. trädstam; (2.) s.
min. bolus
(ett slags lerjord); farm. % piller, dosis; (3.) S.
urhålkning, nisch, glugg; (4) † se bowl,
l.;(5.)† Se boll, (2.).
bolection, böiëksjån, äfv. ^-moulding, s.
byg. tekn. list som skjuter ut (står fram)
utanför ramen i en dörr.
boletUS, lat., bole’tus, s. bot. rörsopp.
bo|is, gr., bo’lis, äfv. bolide, bo’ild, 5. (pl.
bolides, boli’dez) meteorsten, eldkula,
boll, bol, (1.) s. bot. frögömme; (2.) s. skoti.
förr torrvarumått om 6 bushels; vn. gå i
frö. ~-W0rm, s. en mask på bomull.
bollard, boi ård,
sjö. påle; pållare; pl.
duc d’aibe. ~-head, s. pållare. ^-timber,
se knight-head.
boiling, bo’ling, s. afkvistadt träd, jfr
pollard.
bolster, bo’lstur, s. kudde (is. en lång rund
hufvudkudde under the pilloios), dyna, puta,
pöl; kompress; tekn. byg. (i allm. namn på vissa
utskjutande eller bärande delar) Valk, Vulst;
underlag, kort tvärsyll o. d.; smed.
lock-ring, hålskifva; mittra på en knif; art.
bröst-nagelsbank; tvärbjälke i ett vagnsunderrede;
sjö. kalf å långsalningen för godset; Va. lägga
kudde (underlag, etc.) under; understödja
k: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, A: mete, ë: met, å: her, 1: fine, 1: fin, i: iir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
