- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
116

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - boot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

boot

r Talspråk. 116 P Lågt språk.

borough-mastër

bocken); kuskbocksplats på diligens;
fot-sack; spanska stöfveln (tortyrredskap);
läderfodral för flaskor vid korkning; pl. (använd
ss. sg.) F skoborstare, springpojke på
värdshus; si. öknamn på yngste officeren vid ett
regemente; si. (med ett adj.) karl, person;
va. sätta stöflar på, förse med stöflar;
— and saddle, (förvrängdt af fr.
boute-Selle) trumpetsignal: »till lläst!» —-falaCk †,

—-catcher †, se ofvan boots, —-closer, s.

en som nåtlar »resefter». —-Crimp, s.
stöfvelläst. —-garter, s. stöfvelstropp.
—-hook, 5. stöfvelkrok. —-hose, 5. (rid-)
damasker. —-jack, s. stöfvelknekt. —
-lace, s. kängsnöre. —-last, se — -tree. —
-letl, s. stöfvelskaft. —- Nek, Am. r,
smickrare, jfr toady, —-maker, s.
skomakare. —-rack, s. hylla hvari stöflar
hängas upp och ned. —-StOCkingS, s. pl.
se f^-hose. —-Strap, s. stropp. —-top,
s. stöfvelkrage. — topping, 5. sjö. fartygs
halfkrängning för bottens skrapning. —
-stretcher, —-tree, 5. stöfveibiock. —
-vamps, s.pl. »resefter». —-webbing, .<?.
band till stöfvelstroppar. —ed, -ed, a.
försedd med stöflar. —ee, -è’, s. (1.)
half-stöfvel; (2.) ett slags muslin.
bOOth, bodh, s. bod, skjul, salustånd,
barrack.

bootikin, bo’tlkin, 5. liten stöfvel el. känga;

skinnsocka ei. skinnvante mot gikt.
bootless, bo’tles, a. (1.) onyttig, fåfäng;
(2.) utan stöflar. —|y, -li, ad. förgäfves,
utan nytta,
boots, se boot, 2. pl.

booty, bo’ti, s. byte, rof; to play —, spela

Oärligt (tappa afsigtligt).

booze, boozy, se boose, boosy.
bo-peep, se under bo.

borachio †, boratj’o, s. vinlägel; suput.
boracic, boras’ik, a. kem. som innehåller

borax; — acid, borsyra.
borage, bor’ad j, bur’adj, s. bot. stoff erblomma

(Borago officinalis),
borate, bo’rat, s. kem. borsyradt salt. borax,

-råks, s. kem. borax,
borcer, bo’rsur, s. stenborr.
bord †, bord, s. jur. i sms. bord, kost.
—-half-penny, s. förr torgskatt för rättighet att sälja i
stånd, —land, s. förr taffelgods. —load,
—-lode, —-service, 5. förr skogskörsior samt
skatt in natura till egare af taffelgods,
—man, s. förr brukare af taffelgods, —age,
-adj, se —load.

border, bo’rdur, s. bård; kant, rand, brädd;
stad på tyg; gräns, gränsland (is.
engelskskotska gränsen); strand; list, ram,
infattning; rabatt; vn. (med on, upon) gränsa,
stöta intill; närma sig äfv. bild.; va.

kanta; infatta; begränsa, gränsa till;
his age —s upon fifty, ei. he is —ing
upon fifty, han närmar sig 50-talet; a
f^ing town, en gränsstad; a colour <^ing
on blue, en färg som stöter i blått, —er,
-ur, s. gränsbo (is. inbyggare på
engelskskotska gränsen); en som står nära (on,
till), —ing, -mg, s. infattning,
bordure, bo’rdur, s. her. bård, sköldkant.
bore, bor, 1. imp. af bear.
bore, bor, 2. s. borr; borrhål; kanal, lopp
i ett skjutvapen, kaliber; besvär, plåga; ngt
odrägligt, uttråkande; långtrådig
människa, plågoande; flodvattnets häftiga
inrusande i en älfmynning; va.borra; urhålka;
genomtränga; besvära, plåga, uttråka;
tränga en medtäflare vid kapplöpning, kapprodd,
o. d. mot stängslet; vn. intränga om en borr,
borra sig fram; låta borra sig; borra
med hufvudet om en häst; — d to death,
ut-ledsen; to be —d, vara (blifva) uttråkad,
ledas, hafva tråkigt. —-chips, s.pl.
borrspån. —-COle, s. bot. blåkål. —-bit, —
-frame, - rod, se sms. af boring. —-hole,
s. borrhål, —-tree, se elder. —-doitl, -dum,
s. tråkighet, långtrådighet; utledsenhet.

Boreal, bo’rèål,a.nordlig, nordisk. Boreas,

lat., -èås, s. nordanvind, Bore.
bore|, bor el, 5. ett slags halfsidensars.
borer, bo’rur, s. borrare; (större) borr (bärg-

borr etc.).

boring, bo’rmg, prt. af bore; s. borrning;
borrhål; pl. borrspån, borrmjöl. —-bench,
—-frame, s. borrbänk. —-bit, s.
borrspets, borr, borr järn (af en större borr,
jordborr, etc.). — machine, — mill, s. olika slags
borrmaskin, —-table, s. borrbord; äfv. jfr
föreg. —-bar, —-rod, s. borrstång. —- head,
—-wheel, s. borrhufvud.
born, born, pp. af bear; a. född; medfödd; F
inkarnerad, »äkta» ; — again, teol.
pånyttfödd; (all one’s) — days F, lifsdagar;
base —, oäkta född; lowly —, af vinga börd;
luell —, af god härkomst; the eldest —,
den förstfödde.
börne, born, (1.) pp. af bear, buren; a. sjö.

(äfv. — up) flott; (2.) s. afvisare.
bornite, bo’rmt, s. min. bornit, kopparlefver,

tellurvismut.
bornous, —e, borno’z, se bournous.
boro’, förkorta, för borough.
boron, bo’ron, s. kem. bor.
borough, bur’o, s. köping, småstad;
stadskommun ei. stadsvalkrets som eger valrätt
till parlamentet i Engi.; rotten — s,
afsig-komna köpingar. —- English, s. jur.
stadgande hvarigenom egendom öfvergår till
yngste sonen, —-elder, —-head, —-holder,
s. förr »tiondeman», byfogde, ^-master,

ki fate, å: far, å: fall, k: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free