Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - brushiness ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brushinéss
F Talspråk. 134 P Lågt språk.
buckler
"fineSS, -inès, s. borstighet, jfr ~ing,
-ing, prt.; s. borstning, jfr brush; a. i sms.
borstnings-(røacA?we, etc.); lätt, snabb,
rask; ~ gallop, sträckt gallopp. ~ment,
-mënt, s. småskog, skogssnår. ~y, -i, a.
borstig, raggig; ohyfsad, grof.
brusk, brusque, fr., brusk, brusk, a. tvär,
. häftig, grof, barsk, vresig. ~neSS, -nës,
s. tvärhet, häftighet, vresighet.
Brussels,brus’ëlz, s.^r. ~-carpet,
5.brysselmatta. ~-SprOUtS, s. pl. brysselkål.
brustlef, brus’ 1, vn. knastra, rassla, frasa;
gorma, skräfla; ~ up to one, fara upp mot
ngn, gå hotande mot ngn.
brutal, bro’tal, a. djurisk; rå, grof, brutal;
grym, omänsklig. ~ism, -izm, ~ity, -’iti,
s. djuriskhet; omänsklighet; råhet.
ize, -iz, va. förfäa, göra (sällan vn. vara,
blifva) djurisk, vild, rå. ~ly, -i, ad.
brute, brot, a. känslolös; oförnuftig,
oskälig; djurisk, vild; rå (force) matter :
materien); s. oskäligt djur, fä; vild, rå
människa. ~ly †, -li, ad. brutify, -lfi, va.
förfäa; göra vild, rå.
brutish, bro’tisj, a. oskälig, djurisk;
djuriskt omåttlig, sinlig, låg; slö; rå, vild.
’V-Iy, -li, ad. ~ness, -nës, s.
oförnuftighet, djuriskhet; råhet, brutism, -tizm,
s. djurisk själsslöhet, fäaktighet; råhet,
brutto-weight, brut’o-wàt, 5. bruttovigt.
bryology, brioi odj i, s. läran om mossorna,
bryony, bri’oni, s. bot. hundrofva (Bryonia);
rough white vanlig hundrofva (B.
alba); black slägtet Tamus.
bub, bub, (1.) 5. P starköl; surdeg; ~ and
grub, mat och dryck; (2.) se bubby.
bubble, bub’l, s. bubbla; tomt prat; tom
inbillning; humbug, svindel(afEär);
enfaldig människa†; bubbla, porla; va. )f< lura,
bedraga; to make a ~ of P, dra ngn vid
näsan; ~ and squeak P, kallt kött
uppstekt med grönsaker. -ur, s.
svindlare, bedragare; ett slngs amerikansk
flodfisk. bubbling, -ing, prt.; a.; s.
bubblande, porlande, bubbly, -i, a. full af
bubblor.
bubby, bub’i, s. (1.) Am. F lille bror; (2.) P
kvinnobröst,
bubo, lat. bü’bt>, 5. (pl. ~es, -z) med.
ljumsk-böld. ~noeele, -bon’osel, s. med.
ljumskbråck.
buccal, buk’al, a. anat. hörande till kinden.
buc(c)aneer, (el. -ier), bükanè’r,s. sjöröfvare
(eg. i Central-Am. i föreg, århundraden); VII. idka
sjöröfveri.
bucentaur, büsën’tår, s. mytol, bucentaur; förr
statsslupen i Yenedig.
buck, buk, 1. s. bock (afv. ~-goat); råbock
(äfv. røe-~); dofhjort (äfv. fallow-*»)-, har-
hane (äfv. ~-hare), kaninhane (äfv. ~-C0ny,
^-rabbit); sprätt, »lejon»; »vildbasare»;
sågbock; vn. pära sig om harar, etc.;
stångas. ~-bean, se bog-bean. ~-board, s.
(vagns-, kärr)rede. ~-eye, s. bot. ett
slags amerikanskt kastanjeträd (Aesculus
flava; red Ae. pavia); Am. P Ohiobo.
~-eyed, s. surögd. ^-hound, s.
hjorthund; Master of the (B)
öfverhofjägmästare. ~mast, se beech-mast. ~-Saw,
s. handsåg i järnbåge med skaft, losåg.
~’s-horn, s. hjorthorn; bot. en art
notblomster (Lobelia coronopifolia); ~
plantain, bot. en art groblad (Plantago
coronopus); ~ tree, bot. virginisk sumak
(Rhus glabra). ~-shot, s. grofva hagel.
~Skin, s. hjort-, rådjursskinn; Am. F
soldat under frihetskriget; Virginia- ei.
Ma-rylandsbo; P flabb, ung narr; buckskinn
(ett slags tjockt byxtyg, kypert); pl.
buckskinns-byxor; a. hjortläder-; buckskinns-. ~
-Stall, s. rådjursnät. ~thorn, s. bot.
getapel (Rhamnus catharticus). ^-waggon,
s. rede, simpel fyrhjulig kärra. ~weed,
bot. videört (Lysimachia nummularia).
wheat, 5. bohvete,
buck, buk, 2. byk; bykkläder; byklut;
va. o. vn. byka; bärg. boka (och skräda)
malm. ~-ashes, s. pl. lutaska. ~-basket,
s. korg för orena kläder. ~-Stage,s.
tvättbräde. ^-washing, s. bykning. ~er, -ur,
S. bärg. en som bokar malm.
bucket, buk’et, (1.) vn. si. skynda, rida fort;
(2.) s. ämbar, pyts, hink; hjulskofvel;
pumpkolf; to kick the P, dö. ~ful, -ful,
s. ett ämbar fullt. ~ing, -ing, s. ämbar
etc. kollekt.
buckety, buk’ëti, s. väfklister.
bucking, buk’ing, prt. af buck, 1., 2.; 5. (1.)
parning; (2.) bykning; blekningslut;
malms bokning o. skrädning. ~-St00l, s.
tvättbänk. ~-tub, s. bykkar; tvättbunke,
buckish, buk’isj, a. bocklik; okysk; narrak-
tig, sprättig.
buckle, båk’1, 5. buckla; spännbuckla;
spänne; hårlock; sjö. bugt på en mast;
förvridning af ansigtet; va. spänna, knäppa
ihop, igen (äfv. med up); Skoti. hop viga; vn.
böja sig, kröka sig, knollra sig; »spänna
ihop», drabba tillsamman (with, med, äfv.
to be ~cZ); to ~ one’’ s self (to, for) rusta sig.
bereda sig (till); »taga i tu» (med); »lägga
sig på» (study)-, ~ in, innesluta, begränsa;
Am. fatta om lifvet; ~ in with,
börjahand-gemäng med; ~ on, spänna på (om) sig;
~ to, spänna till, ihop; vinnlägga sig
om, gripa sig an med; si. ansluta sig till,
gå in på; Skoti. hopvigas, gifta sig (med).
<v>r, -ur, s. sköld; sjö. klystafla. ^r-mu.
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: line, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
