Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - burst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
burst
F Talspråk. 140 P Lågt språk.
busked
sönder; (med adv. el. prep, jfr nedan) riisa,
störta; slita sig lös {from, out of); störta
fram (from, från); instörta (into a room);
bild. brista (with grief), spricka (with
laughing, o. d.); va. spränga, slita sönder,
spräcka; a. brusten; behäftad med bråck†;
s. remnande, sprickande; utbrott (häftigt
uttryckande af känslor, etc. jfr ex.); remna;
med. bråck †; jagt. fullt dref; full fart
(fläng); ~ forth, bryta ut; plötsligt
frambryta; ~ in upon, falla öfver,
öf-verraska; ^ into a fit of ..., få ett
anfall af ~ open, bryta upp, spränga
(a door); ~ out, utbrista (laughing, ei.
into laughter, i skratt; crying, ei. into
tears, i tårar, i gråt); ~ up, hand. F göra
bankrutt, gå öfver ända; ~ upon the sight,
plötsligt visa sig; ~ upon the wing, flyga
upp om fåglar; a ~ of applause, en
bifallsstorm; a ~ of tears, en ström af tårar;
a ~ of thunder, åskslag. ~W0rt, s. bot.
knytling (Herniaria). ~er, -ur, s. ngn
ei. ngt som spränger sönder. ~ing, -ing,
prt.; s. bristande, sprängning; explosion,
urladdning, utbrott; ~ into leaf,
löf-sprickning. ~ing-Charge, s. sprängsats;
tändsats af fint krut i en sprängladdning,
burt, se hirt.
burthen, be’rdhn, se burden.
burton, be’rtn,s. sjö. mindre, fyrskuren talja.
~-ale, s. ett slags starkt öl.
bury, ber’!, (1.) S. (is. i namnändelser) se borough;
(2.) se burrow.
bury, ber’i, 3. va. (imp. o. pp. ~ied, -d)
begrafva, jorda; nedgräfva, gömma (in, i).
~ing, -Ing, prt.; ~ ground, ~ place,
begrafningsplats, kyrkogård,
bury, ber’i, 4. s. smörpäron (äfv. ~-pear).
bus, bus, S. F förk. för Omnibus. ~man, s. P
omnibuskusk.
busby, bus’bi, s. mii. björnskinsmössa utan
plåt (för husarer etc.).
bush, busj, 1. s. (hjul)bössa;mek. lagerpanna;
metallbussning i en biockskifva; tärning i
fänghåi; syring Am.; va. förse med
lagerpanna etc.; bössa hjul. ~-metal, s.
lagermetall (en blandning af tenn och koppar).
bush, busj, 2. s. buske (äfv. of hair);
busksnår; småskog; ruska; skogstrakt,
utmark, obygd; räfsvans; värdshusskylt (eg.
en murgrönsranka); va. plantera med
buskar; störa med buskar (peas, etc.); harf va,
jfr harrow; vn. växa i buskform, vara
(blifva) buskig; to beat (go) a,bout the
ordspr. »gå som katten kring het gröt»;
to take to the rymma till skogs, blifva
en r^-ranger; a bird in the hand is worth
two in the ordspr. »en fågel i handen är
bättre än tio i skogen» ; däraf birds in the
ovissa förhoppningar. ~-bean, se
kid-ney-bean. ~-buck, s. en sydafrikansk
an-tilopart. ^-fighting, s. »lilla kriget» i
skogsbygd, tiraljering i skogsmark. ~
-harrow, s. ett slags (enkel) harf. <v*man,
s. skogsman; kolonist i de inre delarna
af Australien; äfv. bosjesman i Afrika. ~
-ranger, s. skogsströfvare, is. förrymd
brottsling i Australien. ~-whacker, s.
skogsströfvare; bondtölp; stark lie till
buskars afskärande. ’v.-whacking, s. färd
genom skog, vildmark, etc.
bushel, busj’el, 1. se bush. 1.
bushel, busj’el, 2. S. skäppa (torrvarumått = 8
gallons = 36,348 liter). ’V age, -adj,
skatt utgående efter bushel. ~er, ~ler,
-ur, s. Am. lappskräddare,
bushiness, busj’ines, s. buskighet, yfvighet;
grenars täthet, bushy, -i, a. buskig; tät om
grenar o d., yfvig; tofvig, full af snår.
bushing, busj’ing, prt. af bush, 1.; s.
isätt-ning af en bush, bössning, bussning;
syring Am.
busily, biz’ili, ad. af busy, a.
business, biz’nes, S. (pl. ~es, -ëz, förekommer
sällan) sysselsättning, göromål; ärende;
»göra», syssla, yrke; angelägenhet;
händelse; affär; affärer(na), handel(n); to do
(transact, carry on) göra affärer (in, i
en vara); what is your ~ with me, hvad är
ert ärende till mig; it is none of my
it is not my det är en sak som icke
angår mig, det är icke min sak; it-was
my ~ tö be gone, nu gälde det (för mig)
att komma undan; it is a ~ of time, det
fordrar tid; to have no ~ to med infin.,
ej hafva rätt ei. befogenhet att; you
have no ~ here, ni har här ingenting
att göra; to make it one’s ~ to med infm.,
låta sig angeläget vara att, med allvar
söka att; what ~ had you to med. infin?
hvarför skulle du ...? hvad orsak hade du
att ...? mind your own go about your
~ F, sköt du ditt göra (och bry dig ej
om mitt)! packa dig bort! to do the ~
for one, döda, fördärfva el. ruinera ngn;
to send one about his business, affärda
ngn; on i (och för) affärer;full o/’~,
som har mycket att göra; man of
affärskarl, praktisk man; ngns »homme
d’affaires, agent. ~-Card, s. affärskort
från handlande. ~-hand, S. kontorsstil. ’Vz-Nke,
a. affärsmässig; praktisk; ordentlig.
busk†, busk, 1, va. rusta, göra färdig, kläda;
vn. P gå omkring och bjuda ut varor ei.
prestationer (om akrobater o. d.).
busk, busk, 2. s. planschett i ett snöriif. ~
-Case, s. platsen för planschetten. ~ed,
-èd, -t, a. försedd med planschett(er).
k: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, k:
mete, è: met, è: her, i: fine, i: fin, i: fir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
