- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
179

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - chase ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

chasè

)|< Mindre brukligt. 1.79 f Föråldradt.

check

jagadt villebråd; jagadt fartyg; (i tennis)
ställe där bållen nedfallit; oinhägnad, privat
jagtmark; the jagt(en) ss. sport ei. yrke;
to give ~ to, göra jagt på, förfölja ett
fartyg, en tjuf, etc.; to be in ~ of, äfv. bild. vara
på jagt efter, förfölja. ~-gun, s. Sjö.
bogkanon. ~-port, s. sjö. kanonport för ei.
akter. ~r, -ur, (2.) s. jägare, förföljare;
förföljande fartyg; bog- ei. akterkanon,
chasing, tja’sing, l. prt. af chase, 1.; s.
infattning; ciselering; drifning;
uppkup-ning af bleckarbeten ; drifvet arbete,
^-hammer, s. drifhammare.
chasing, tja’sing, 2. prt. af chase, 2.; s.

förföljande, jagande.
Chasm, kåzm, s. gapande remna, svalg,
afgrund. ~ed})<, -d, -1, a. full af
remnor.

chasseias, fr., sjås’ëlas, s. en drufsort.
chasseur, fr-, sjase’r, sjas’or, s. mil. jägare,

äfv. : betjänt hos en förnäm person.

chassy, tjas’i, s. tekn. byg. ram, infattning

(of a window, etc.).
Chaste, tjäst, a. kysk, ren äfv. om språk, om
stil : vårdad, smakfull. ~-tree, se agnus
-castus. ~n, tjàsn, va. tukta, straffa; rena,
luttra. ~ner, tja’snur, s. tuktare. ~neSS,
-nës, se chastity, ^ning, tja’sning, s. aga,
tuktan, bestraffning,
chastisabie, tjasti’zabl, a. straffbar.
Chastise, tjasti’z, va,, tukta, straffa, aga;
rätta, rensa, korrigera om skrift o. d.
ment, -’tizmënt, s. tuktan, straff. ~r, -ur,
s. tuktomästare; en som rättar etc., jfr ofvan,
chastity, tjas’titi, s. kyskhet; renhet bild.
chasuble, tjaz’ubl, s. mässhake.
Chat, tjat, 1. s. kvist, liten gren; pl. (hög
af) malmstycken; äfv. se följ. ^-potatoes,
s. pl. småpotatis, grispotatis. ~-mill,
~(S)-roller, s. se crushing-mill. ~W00d,
S. ris till bränsle.
Chat, tjat, 2. vn, språka, prata (on, om); s.
prat, småprat; förtroligt samspråk öfver
likgiltiga ämnen; zool. ett nordamerikanskt
sång-fågelslägte (Icteria), äfv. jfr stone-chat;
let us have a kom så få vi språka litet,
chatelain, ~e, fr-, sjåfëlàn, s. nyckel- ei.

urhake af guld, buren af fruntimmer vid midjan.

chatellan, sjafèlan, s. kastelian; slottsfogde;
borggrefve; ståthållare på ett slott. ~y †,
-i, s. kastellani, en kastelians ämbete ei.
ämbetsområde.
Chatoyant, fr., sjatoj’ant, a. skimrande,
färgskiftande ; s. min. skimrande sten.
Chattel, tjat’ël, s. jur. alt slags egendom som
ej är freehold; is. pl. lösören, lösegendom.
Chatter, tjat’ur, vn. skallra om tänderna;
skramla; krasa; snattra; pladdra; prata; va.
skramla, skallra med; sladdra; s. pladder.

~-basket, ~-bOX F, s. sladdertaska,
pratmakare (-kerska). ^ation †, -a’sjun, s.
pratsamhet. ~er, -ur, s. pratmakare; zool.
sidensvans (Ampelis garrula). ~ing, -ing,
prt.; s. skallrande ljud; prat, slammer;
~ plover, zool. pipare, brockfågel, chatty,
-ti, a, (1.) pratsam, pladderaktig;
språksam, talför; (2.) P full af ohyra,
chaud-medley, sjo’dmëdii, s. jur. dråp i bråd
skilnad.

chauffe, fr., sjåf, s. tekn. bärg. eldstadslucka.

~r, -ur, s. kem. liten flyttbar ugn.
chaunt, tjånt, se chant. ~er, -ur, s. si.
gat-sångare (is. en patterer som gör musik för att
samla folk); hästskojare,
chavender, tjav’ëndur, s. zool. se chub.
chaw, tja, va. F ei. P is. Am. se chew; ~ over,
omtugga, idisla ngns yttrande för att håna; <>»up,
Am. si. ge ngn sin beskärda del. ^-baCOn,
s. P tölp, bondlurk.
Chay, sjà, s. P se chaise.
chay-root, tja’rot, s. chayaver-rot (af en
ostindisk växt, Oldenlandia umbellata).
Cheap, tjèp, s. † köp; a. godtköps-, billig;
af ringa värde; värdelös; skräpaktig,
futtig; ad. billigt; ~ Jack, ~ John P, en
som på marknaden afyttrar sina varor
(nåistoiskram o. d.) genom Dutch auction; ~
shop, godtköpshandel, ramprisbod; to
feel si. känna sig stukad; to go gå
för rampris, säljas billigt; to hold
anse värdelös, ringakta, »ej hålla
(mycket) på»; on the o* F, billigt; sparsamt.
~en, -n, va. köpslå om, efterfråga priset
på†; pruta på; sätta ned värdet på.
ener, -nur, s. en som köpslår, prutar, etc.;
gnidare, smulgråt. ~ly, -li, ad. billigt,
ofta bild. lindrigt, för godt köp. ^neSS,
-nës, s. billighet, billigt pris; godt köp.
Cheat, tjèt, (1.) s. † hvete; ett slags
hvetebröd : ~ bread; (2.) se chess, 1.
Cheat, tjèt, (3.) va, bedraga ngn i smått, narra,
lura (into, till; of, out of, på : afnarra
ngn ngt); vn. öfva bedrägeri, göra knep,
skälmstycken; s. bedrägeri, knep; skälm,
bedragare, skojare; fuskare; ett slags
kortspel; to put a ~ upon, se ofvan va. ~able,
-abl, a. som kan bedragas, som lätt låter
lura sig. ~er, -ur, s. bedragare, skojare;
äfv. † se escheater. ~ing, -ing, prt.; s.
bedrägeri. singly, -ingli, ad. bedrägligt,
chebacco-boat, tjèbåk’èbot, s. ett slags

amerikanskt fiskarfartyg för bankfiske vid
Newfoundland.

check, tjëk, s. schack (-drag, -ställning i
schackspel) ; hämmande, hinder, ngt som håller
tillbaka, hejdar; bild. band, tvång, tygel
(on, to, på, för); förebråelse; förargelse;
förtret; anstöt; märke i kanten, förprick-

6: note, è: do, o: nor, t: not, à: tube, à: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free