Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - chinchilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
chinchilla
F Talspråk. 184 P Lågt språk.
chitty
chinchilla, tjlntjirå, s. zool. chinchilla
(sydamer. gnagare med fin pels, Chinchilla).
ChinCGUgh, tjin’k6f, s. med. kikhosta.
Chine, tjin, (1.) se chime, 1.; sjö. öfre delen af
vaterbordsplankorna; (2.) s. lok. klyfta,
dalkjusa.
Chine, tjin, (3.) s. ryggrad; ryggstycke på
slagtkreatur; va. hugga ut ryggbitar af
kreatur. ~d, -d, a. i sms. ryggrads-; med ...
ryggrad. _
Chinese, tjine’z, a. kinesisk; s. (pl. lika)
kines; kinesiska (språket); ~ bells, mus. turkisk
halfmåne; ~ crane, mek. ett slags enkel
men kraftig hissinrättning; ~ grass,
spå-nadsväxt af nässleslägtet (Urtica
tena-cissima m. fi. arter); ~ reed, jute, ostindisk
hampa; ~ shades, kinesiskt skuggspel;
~ white, mål. kinesiskt hvitt (hvit zinkoxid).
Chink, tjingk, 1. s. spricka, remna; vn.
spricka; vara sprucken; gapa, öppna sig om
sprickor; va. spräcka, göra sprickor i; fylla
sprickorna i t. ex. en mur.
Chink, tjingk, 2. s. klang, skrammel af
metaller, mynt etc.; bleck, tunt metallstycke;
si. slantar, pengar; vn. klinga, pingla,
skramla om slantar o. d.; va. skramla med
slantar o. d. ^ei*. -ur, 5. ngn, ngt som
skramlar; pl. si. pengar,
chink-bug, tjingk bug, se chinch.
chinky, tjing’ki, a. full af sprickor, remnad,
gapande.
chinned, tjind, a. i sms. med ... haka.
chinse, tjins, va. sjö. dikta, täta med dref.
chints, Chintz, tjints, s. sits, brokigt kattun,
chioppine t, tjope’n, se chopin, 2.
Chip, tjip, va. skära i små stycken; spänta,
kåta, tälja, hugga sönder; tekn. hugga
bort små stycken af, aftälja, afsnibba
(äfv. ~ off); afskrota, afputsa, mejsla
me-taiivaror, (af)skafva; vn. gå sönder i små
stycken; F inbringa något; s. affall, spån
(ofta pl.); spillra; litet stycke, smula; F
fnasker, strunt(karl); sjö. F timmerman;
pl. P pengar; it is a ~ of the old block,
»han är sin fars son», det är fadern upp
i dagen; it is like ~ in porridge, det gör
hvarken till eller från, det är som »hvita
plåstret», ^-axe, s. späntyxa, bila. ~
-bonnet, s. fruntimmers spånhatt. ~-bOX,
s. träask, spånask. ~-Chop, a. bruten,
suddig, sluddrande om tal. —hat, s.
spånhatt, panamahatt. ^monk, ~milCk, -muk,
^munk, -rnungk, s. zool. amerikansk
jordekorre (Tamias). ~per, -ur, (1.) s. en som
skär, täljer etc.
Chipper, tjip’ur, (2.) vn. lok. kvittra; knarra;
a. Am. F munter, liflig, språksam, »frisk».
Chipping, tjip’ing, prt. af chip; s. spåntning;
metal larb. skrotning; afputsning; porslins
sönderstötning i kanten; spån, spillra.
~-bird, se chippy, s. —piece, S. liten
smal list. Chippy, -pi, a. full af spånor,
splitter etc.; s. zool. en nordamerikansk
sparf (Zonotrichia socialis).
chiragon, gr., kir’agén, s. skrifställning för
blinda.
chiragra, lat., gr., kira’gra, kir’agra, s. med.
handgikt. chiragrical, -rag’rikal, a.
lidande af handgikt.
Chirk, tjirk, vn. † kvittra; knarra; gnissla;
a. Am. se chipper, 2. a.
chiro-, Kr., ki’ro, 5. i sms. hand-. ~grapher,
-règ’rafur, s. skriflärare; ämbetsman i the
Court of Common Pleas, som uppsätter
kontrakter : fines, jfr d. o.; en som spår i
i hand, ^graphical, -gråfikal, a.
handskrifvet ^graphist, -r6g’råfist, s. (skön-)
skrifvare; en som spår af handens linier.
~graphy, -rog’rafi, s. handskrift; skrif
-konst; se vid. ~mancy. ^gymnast,
-djim’-nåst, s. mekanik till finger öfningar för
pianospelare. ~logy, -rol’odji, s. fingerspråk,
teckenspråk, ^mancy, -månsi, s. konst
att spå i händerna, ^mantic(al),
-mån’-tik(al), a. kiromantisk. ^pod, -pod, s.
zool. däggdjur med händer.
~podist,-rop’-édist, s. hand- och fotläkare;
liktorns-operatör.
Chirp, tjlrp, vn. kvittra, surra, pipa; knarra
om syrsor; s. kvitter, surr; syrsans knarr; va.
se chirrup, (1.). ~er, -ur, s. kvittrande
fågel. ~ing, -ing, prt. kvittrande; lifvande,
muntrande; s. kvitter.
Chirrup, tjir’up, (l.) va. muntra, lifva, göra
glad; vn. vara glad; interj. hej! lustigt!
(2.) vn. kvittra, surra; s. kvitter. ~y, -i,
a. kvittrande, språksam, munter »som
en lärka».
chirurgeon †, kire’rdjun se d. o. jämte öfriga af
samma stam under Surgeon etc.
Chisel, tjizl, s. mejsel, huggjärn, stämjärn,
slätjärn, plattmejsel; i aiim. hvarje verktyg
att hugga eller skära med, »järn»; P
orätt vinning, uppskörtande; va. mejsla,
uthugga, ciselera; F »klå», uppskörta i
handel; ~ off, afmejsla.
chisley, tjiz’li, a. grusblandad lerjord,
chissels, tjis’els, 5. pl. kli.
Chit, tjit, s. brodd; F barn, unge; kattunge;
litet bref, breflapp; fräkne; vårta;
verktyg till att klyfva träribbor; vn. † gro.
~Chat, s. prat, snack, småskvaller. ~lin,
-lin, s. bit, stycke,
chiton, gr., kl’ton, grek. antik, kiton.
chitter †, tjit’ur, vn. skälfva, ’v|ing, -ling,
s. bröstkråsf; pl. krås, innanmäte af svin
etc.; små (fläsk-)korfvar, siskonkorf var.
Chitty, tjit’i, a. barnslig †; s. breflapp.
k: fate, ä: far, k: fal], a: fat, ä; fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
