Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - daggle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daggle
F Talspråk. 280 P Lågt språk.
damned
daggle, dag’l, va. släpa i väta, i smuts,
nedsöla; vn. »traska» i väta, i smuts. ~-tail,
s. osnygg människa, slampa, »lortlolla»;
a. se följ. ~-tailed, a. smutsig nertill På
kläderna.
daguerreotype, dågër’otip, s. daguerrotyp;
daguerrotypering; va. daguerrotypera;
biid. noga afbilda,
dahlia, dà’iiå, 5. bot. dalie, georgin. dahline,
-lin, s. kem. inulin.
dailiness, dà’linës, s. daglig förekomst,
daily, da’li, a. daglig; ad. dagligen; s.
daglig tidning (: ~ paper); ~ governess,
lärarinna som går till eleverna i deras
hem, men ej bor där.
daintf, dant, se ~y. ~ineSS, -inës, 5.
läckerhet, finhet etc., jfr föij. ~y, -i, a. läcker;
kräslig, yppig äfv. om person; fin, Späd,
täck; nogräknad, granntyckt; sirlig,
till-gjord; veklig; s. (vani. i pl.: -ties, -tiz)
läckerbit, läckerhet (is. om sötsaker o. d.);
my »min ängel», mitt »socker»,
ssöt-nos»; to make »smörja kråset» (of,
med); »göra sig rar», låta be sig.
dairy, da’ri, s. mejeri; mejerihandtering;
mjölkkammare; mjölkmagasin. ~-farm,
s. mejeri. ~-house, s. mejeri på en egendom,
se föij. ~-r00m, s. mjölkkammare.
keeper, s. mejerist. ^maid, s. mejerska;
deja, ladugårdspiga; mjölkflicka. ~man,
s. mejerist; ladugårdskarl. ~ing, -ing, s.
mejeriskötsel, -handtering,
dais, da’is, 5. estrad, upphöjd plats i en
sal; högsäte; tronhimmel, baldakin,
daisied, dà zid, a. poet. full af ei. prydd med
tusenskönor, daisy, -zi, s. (pl. -sies, -ziz)
bot. tusensköna (Bellis); ~ cutter F,
traf-vare (häst); ~ picker F, tredje person
(yngre bror ei. d.) som åtföljer ett älskande
par för konvenansens skull,
daker, dà’kur, 5. förr däcker (tio stycken skinn),
daker-hen, dà’kürhën, se corn-crake.
dakoit, dakojt’, s. ind. medlem af
röfvar-band. ~y, -l, s. röfveri i band, rof
var-väsen.
dale, dal, s. däld; tekn. pumprör. ~Sman,
S. dalbo is. på eng. skotska gränsen, el. i
Norge, etc.
dalliance, dal’ians, s. uppskof, förhalande
af tidén; »hångel», smek, kurtis; gyckel,
lek (klandrande). dallier, -iur, s. en som
smeker etc.; skämtare,
dally, dal’i, vn. (imp. o. pp. -lied, -d) förhala
tiden; leka bort tiden; »hångla», smekas;
rasa, skämta,
dalmatic, dålmåtfik, ~a, -å, s. lång sid
hvit prestdrägt.
daltonian, dåltè’nian, a. o. s. (en) färgblind,
daltonism, -’tonizm, s. färgblindhet.
dam, dam, 1. 5. hona af däggdjur; moder om
djur, äfv. föraktl. om människor; dam i damspel.
~-board, s. dambräde (: schackbräde),
dam, dam, 2. s. dam, fördämning; damsten
i masugn (äfv. ~-StOne); va. fördämma,
uppdämma (äfv. med in, off, up)-, afdämma
(: ~ out)-, af-, instänga. ~-head, s.
bruksdam, kvarndam,
damage, dam’adj, s. skada, förlust; F
kostnad, pris; pl. jur. skadeersättning; va.
skada; vn. lida skada; to lay
uppskatta skadans värde vid gjordt
ersättningsanspråk (at, till), ^-feasant, (fàzant) a. jur.
görande ohägn om främmande kreatur.
-abl, a. utsatt för skada, bräcklig.
damar,
se dammar.
damascene, dam’åsèn, a. från Damaskus;
s. se damson; va. se damaskeen.
DamaSCUS, damas’kus, s. pr. Damaskus.
~-blade, s. damaskenerklinga. ~-Steel,
s. damaskeradt stål.
damask, dam’ask, a. Damaskus-;
damaskerad jfr sms.; rosenröd; s. damast; en
rosenröd färg; va. väfva i damastmönster
med blommor o. d.; göra brokig; se vid. feen.
^-barrel, s. damaskerad bösspipa. ~
-linen, s. linnedamast, ^-plum, se
damson. ~-rOSe, s. damaskusros. ~-Steel,
s. damaskeradt stål. ~-W0rker, s.
da-mastväfvare, -väfverska; damaskerare.
~een, -èn, va. damaskera ståi. ^eening,
~è’ning, s. damaskering. ~in, -in, s.
damaskenerklinga; damaskerad sabel; se
äfv. f-steel. ~ing, -ing, s. damastväfvande.
damasse, fr., dåmås’, s. flandrisk
damast-drälL
damassin, dam’asin, s. guld- ei.
silfver-damast.
dame, dam, s. jur. O. poet, förnäm fru;
»madam», »mor» (äldre gift kvinna af folket);
skol-förestånderska, »skolmor», »läsmor»;
husmoder för inackorderade skolgossar.
~’S-violet, ~W0rt, s. bot. nattviol
(Hespe-ris matronalis).
dammar, dam’är, se föij. ~a, -ä, s.
dammarharts (äfv. ~-resin); ett ostindiskt
barrträd (Dammara, äfv. ~-pine).
damming, dam’ing, prt. af dam; s. (för-,
upp-)dämning (ofta ~-up).
damn, dam, va. förbanna; fördöma, äfv. teol.;
uttrycka sitt ogillande öfver, »nedskälla»,
uthvissla; interj. fördömdt! ^able, -nåbl,
a. fördömlig, afskyvärd; P förbannad,
r^ableness, -nablnës, s. fördömlighet.
~ably, -abli, ad. P förbannadt, ^ation,
-na’sjun, s. fördömelse (äfv. P ss. ed);
uthvissling. ~at0ry, -åturi, a.
fördömande, jfr condemnatory. ~ed, -d, pp.; a.
teol. fördömd, (evigt) förkastad; P för-
à: fate, k: far, å: fall, å: fat, k: fast, è: piete, è: met, è; her, i: fine, 5: fin, f: fir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
