- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
301

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - denial ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

damnific

>|< Mindre brukligt. 301 † Föråldradt.

darby

one’s self, själiföreakelse; flat tvärt
afslag; to receive (meet with) a få
afslag, blifva tillbakavisad; I will talce no
(när man erbjuder ngt) jag vill ej höra
talas om något nej. denied, -ni’d, imp. o.
pp. af deny; to be få afslag; blifva
afvisad vid dörren, denier, -ni’ur, förnekare
(of af).

denigrate †, dën’igràt, va. svärta, nedsätta,
denim, dën’im, s. ett slags gröfre kypradt

bomullstyg,
denization, dënizà’sjun, s. upptagande till

undersåte ei. medborgare,
denizen, dën’5zn, s. naturaliserad
medborgare; utländing som fått vissa
rättigheter i ett land (att i riket vistas, att där besitta
egendom etc.); is. poet. invånare, medborgare;
va. naturalisera, gifva medborgarrätt åt;
medgifva utländing vissa rättigheter;
befolka, förskaffa inbyggare åt. ^Ship,
-sjip, s. en denizen’s rättigheter, ställning;
medborgarrätt.
Denmark, dën’mårk, 5.pr.; ~ satin, ett slags

lasting (satin) till fruntimmerskängor,
dennet, dën’ët, s. ett slags gigg.
denominate, dènom’inabl, a. som kan
benämnas.

denominate, dënom’inàt, va.benämna, kalla
(from, efter; af, för . . . skull); beteckna
(såsom); a. benämd, konkret om tal.
denomination, denonnna’sjun,.5. benämning,
namn (of)) kategori, klass; sekt, religiöst
samfund; under the ~ of..., under
namn(et) . . .; to fall (come) under the ~
of. . ., falla (komma) under kategorien ...
~al, -al, a. benämnings-; kategori-,klass-;
samfunds-, sekt-. ~alism,-ålizm,s.
klassanda; sektanda. ^ally, -ali, ad. genom
(till) benämning; klassvis,
denominative, dënom’inàtiv, a.
benämnande; egande särskildt namn, namngifven;
gram. härledd från ett nomen; s. verb
härledt från ett nomen. -lf, ad. genom
(till) benämning,
denominator, dënom’inàtur, 5. namngifvare;

aritm, nämnare,
denotable, dëno’tåbl, a. som kan betecknas,
denotation, -ta’sjun, s. beteckning,
denotative, -tativ, a. betecknande,
denote, dëno’t, va. utmärka, beteckna;
antyda. ~ment†, -mënt, s. tecken, antydan,
denounce, dënau’ns, va. högtidligt
förkunna straffdom, hämd (against, öfver); hotande
förklara el. uttrycka; skarpt ogilla,
förkasta, fördöma, bryta stafven öfver;
angifva, anklaga; ~ one (as ei.) for a rebel (ei.
blott rebel), förklara ngn för rebell,
förklara ngn fågelfri. ^ment, -mënt, s.
förkunnande, jfr föreg, v.-, se rid. denunciation.

~r, -ur, s. förkunnare; fördömare;
an-gifvare.

dense, dens, a. tät, fast; tjock vätska, luft:
kvaf, tryckande; bild. tjockskallig, dum,
slö. ~ness, -nës, s. se density, densify,
-lfi, va. förtäta, densimeter, -im’ëtur, s.
fys. instrument för mätning af specifik
vigt. density, -iti, s. täthet äfv. fys. (:
specifik vigt), fasthet; tjockhet; tjockskal -

lighet, djup af okunnighet.

dent, dënt, 5. (1.) hugg †; märke efter slag,

bula; (2.) tekn. byg. etc. tand i ornament, i
hoptappning (laxning), i väfsked etc. ; Va. (1.) gÖl*a
märke, bula i; (2.) tekn. tanda, göra
tänder, hak i. ~al, -al, a. hörande till tänder,
tand-; gram. dental (bokstaf ss. d, t); s.
dental, tandbokstaf (: ~ letter)) zool.
hafs-tand (snäcka, Dentalium); ~ surgeon,
tandläkare. ~ary,-ar!, a. zool. tand-. ~ate(d),
-àt(ëd), a. tandad, is. bot. sågtandad.
ately, -àtli, ad. i naturv. uttr. tandadt.
ate-sinuate, -àt-sin’üàt, a. bot.
bugtbräd-dad. ^ation >|<, -a’sjun, s. tandform,
tandning, tandställning. ~ed, -ëd, a. tandad,
inskuren; bulig. ~el, -ël, se ~il. ~elli,
it., -ël’i, s. pl. byg. (tänder i) tandsnitt;
bjälkhufvud. ~ icle, -lkl, s. liten tand; byg.
tand i tandsnitt, ^iculate(d), -ik’ulàt(ëd),

a. fintandad särsk. bot. ^icule, -ikul, 5. byg.

tandsnitt. ~iform, -iform, a. tandformig.
~ifrice, -ifris, s. tandpulver, -pasta,
-tink-tur, ei. d. tandreningsmedel. ^igerOUS,
-idj’urus, a. zool. försedd med tänder. ~il,
-il, s. byg. tan di tandsnitt. ~ilated,-ilàtëd,
a. tandad; lik en tand. ~ilation,-ilå’sjun,
s. se sition. ~ilave, -ilàv, s. tandvatten.
~ile, -il, s. zool. liten tand på snäckor.
~ilo-quist, -il’okwist, s. en som talar mellan
tänderna, oJnal, -inål, a. af följ. ~ine,
-m, s. anat. tandsubstans, tandben.
iroster, -iros’tur, s.zool. fågel af
haknäbbar-nas familj (trastar etc.). ~irOStral,-iros’trål,
~irOStrate, -iros’trat, a. (jfr föreg, s.)
försedd med haknäbb; ~ bird, se föreg. s.
iSCalp, -iskalp, s. tandpetare;
tandläkar-instrument för tändernas rengöring.
iSt, -ist, s. dentist, tandläkare. ~istry,
-istri, s. tandläkareyrke(t); tandläkares
lokal, sition, -isj’un, s. tandsprickning,
tandbildning; zool. tandbyggnad,
tandställning. ~ize †, -iz, va. o. vn. få (nya)
tänder (insatta). ~oid, -ojd, a.
tandformig. ~0-lingual, -oling’gwal, a. språkv,
uttalad genom att föra tungan mot
tänderna; s. linguo-dental bokstaf (d, t, s).

denudate, dënü’dàt, a. bot. naken; va. se följ. va.
denudation, -da’sjun, s. blottande, is. geoi.
af klippgrunden. denude, -nü’d, va. afkläda,
afslöja, blotta.

i: note, S: do, b: nor, not, à: tube, ü: tub, u: bull, th: thing, dh : this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free