- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
336

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dissolvability ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dissoivability

r Talspråk. 836 P Lågt språk.

distemper

dissoivability, dizolvabil’iti, se dissolubility.

dissolvable, - bl, etc., se dissoluble.
dissolve, dizolv’, Va. upplösa i sv. ordets alla
bet. (sugar in icater; an assembly;
partnership); kem. tekn. utluta, utlaka; lösa (a
difficulty, a doubt)-, skilja, söndra;
försvaga; göra slut på, förstöra; hafva {the
spell, förtrollningen); vn. (eiiipt.) upplösa
parlamentet; upplösas; kem. lösa sig,
smälta (&fv. bild., t. ex. into tears); åtskiljas;
försvagas; försvinna; förgås, dö †. ~d,
-d, pp.; a. upplöst; ~ in pleasures,
drunknande i nöjen, simmande i ett haf
af nöjen. ~nt, -ènt, a. upplösande; s.
is. kem. (upp)lösningsmedel. -ur, s.

upplösare; ngt som upplöser, jfr äfv. föreg.;
tekn. jfr vid. sms. af dissolving. d’lSSOlvible, I
-ibl, se dissoluble, dissolving, -ing, pvt.;
a. upplösande (sig); upplösnings-; s.
utlakning, ntlutning; ~ pan, tekn.
slced-ningspanna i sockerbruk; ~ vat, teku.
utlak-ningskar; ~ views, optiska dimbilder,
dissonance, -ney, dis’onans(i), s. dissonans,
missljud; oenighet, misshällighet.
diS-sonant, -nant, a. mus. dissonerande,
missljudande; skiljaktig, afvikande (from,
to %, från), stridig; oenig,
disspirit, se dispirit.

diSSUade, diswa’d, va. afråda (from, från);
afstyrka. <vT, -ur, s. afstyrkare.
diSSUa-Sion,-swà’sjun, s. afrådande, afstyrkande.
dissuasive, -swa’siv, a. afrådande,
afstyrkande; s. motskäl (from, mot),
dissyllabic, disilab’ik, a. tvåstafvig.
di^syllabify, disilab’ifi, va. göra tvåstafvig.
dissyllabize, –’-biz, va. se föreg,
dissyllable, - -’- bl (-’- -), s. tvåstafvigt ord.
distaff, dis’taf, s. slända, spinnrockshufvud: |

biid. kvinna; the f kvinnokönet,
kvinno-linien (the crown of France never falls
to the ~-thistle, s. bot. en art salflor

i södra Europa brukad som slända (CarthamUS

alatus).

distain, dista’n, va. is. poet. färga, jfr
discolor; fläcka,
distance, dis’tans, s. sträcka, distans;
afstånd (from... to; between); mellanrum;
mellantid; mus. intervall; mil. afstånd
räknadt från fronten till kön; mål. etc. bakgrund;
aflägsenhet, »långt håll» i slägtskap; bild.
hållande (sig) på afstånd,
förbehållsam-het, tillbakadragenhet, stelhet i sätt, köld;
respekt; fiendskap †; sport, vid kappiöpn.
sträcka (: 240 yards) mellan målet (the
winning-post) och distansposten (the ~
-post); va. ställa på afstånd; aflägsna,
komma att synas på afstånd>|<; lemna
(långt) bakom sig; sport, distansiera (jfr
fd); vida öfverträffa; f of vision, syn-

vidd; ~ made, sjö. behållen distans; ~
run, sjö. seglad distans; to gain a vinna
försprång; to Tceep (know) one’s (veta
att) hålla sig på vederbörligt afstånd,
»på mattan»; to save the sport, komma
förbi the f-post innan segraren
framkommit till målet; to take fäkt. etc.
taga afstånd, intaga ställning på
bestämdt afstånd (sätsk. från hvarann om
motståndare); point of perspekt. Ögon-

punkt; at a f, ett stycke ifrån (from,
från); på afstånd, jfr föij.; to keep at a f,
hålla på (vederbörligt) afstånd; hålla
sig på (»vederbörligt»: aktningsfullt)
afstånd (: remain at a to teach a
person his lära ngn att »veta sin plats»,
att hålla sig »på mattan»; in the på
afstånd, i fjärran; i bakgrunden; out of
ur sigte; ur (skott)håll; to run out of
äfv. lemna långt bakom sig; within
inom (skott)håll. ~-pOSt, s. kappiöpn.
distanspost, jfr ofvan. ~d, -t, pp.; a. lemnad
långt bakom; vida öfverträffad; aflägsen;
sport, distansierad om häst som ej kunnat save
the distance och därför ej vidare får täfla.

distant, dis’tant, a. aflägsen; (åt)skild (from,
från); oförenlig (from, med); fjärran,
långt borta, på långt håll; dunkel, svag

om ljud, föreställning, förhoppning etc. ; bild.
tillbakadragen, högdragen, frånstötande,
kall; ~ relations, aflägse slägtingar; how
far f is...? huru långt är det till? ten
miles tio mil från stället i fråga; the
journey was resan var lång; A and B have
always been rather f, ...hafva aldrig
varit särdeles förtroliga; A sat two ~ from
B, det satt två personer mellan A och
B; at no f day (period, time), i en icke
aflägsen framtid; to be on ~ terms, lefva
i spändt förhållande (with, med). ~|y,
-li, ad. på afstånd, pa långt hall (t. ex.
related); dunkelt antyda etc.

distaste, dista’st, s. afsmak, vedervilja (for,
to, för); missnöje, ovilja (at, öfver); va.
))< se disrelish; to have (take) (a) ~ for
(to), hafva (få) afsmak, motvilja för mat;
biid. hysa (fatta) motvilja för. ~ful, -ful,
a. vidrig för smaken, äcklig; oangenäm,
stötande (to, för); uttryckande motvilja†.
"^fulness, -fulnës, s. vedervärdighet,
äcklighet; obehaglighet; motvilja,
distemper, distem’pur, s. oproportionerlig
blandning †; ytterlighet i
lufttemperatur, OSUndt klimat†; sjukdom (numera
oftast om djur), illamående; särsk. hos hundar
valpsjuka; häftighet i lynnet, omåttligt
begär †; dåligt lynne †; oordning,
förvirring i en stat; mål. temperamålning,
-färger, (målning med) limfärg; tekn. gulds

à: fate, å: far, il: fall, å: fat, å: fast, <!;: mete, è: met, ë: lier, 1: fine t: fin, 1 fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free