Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - distract ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dissoivability
r Talspråk. 338 P Lågt språk.
distemper
distract, distråkt’, a. † se **ed; va. draga i
sär†; söndra; bortdraga, af vända, afleda
sinnet, uppmärksamheten; förströ, Ol’Oa,
förvirra uppfattningen, tanken etc. ; göra förryckt
(is. i pp. jfr följ.). ~ed, -èdj pp.; a.
förvirrad; tankspridd; försatt Utom sig,
rasande; förryckt, tokig (with, af); it is
enough to drive one det kan rent af
göra en tokig; to go (run)**, blifva tokig,
^edness, -èdnës, s. tankspriddhet;
för-ryckthet, vansinne. <-^er, -ur, s. ngn ei.
ngt som stör, förvirrar etc. ~ible, -Ibl, a.
som kan afledas, störas, ^ile, -il, a. bot.
knappband deladt i olika stora delar
genom ena knapprummets felslående. ~ion,
-trak’sjun, s. isärdragande †; söndring,
oenighet; förvirring; förbistring;
våldsam sinnesrörelse; förryckthet,
galenskap, vanvett; sinnets afledande,
förströelse, distraktion; to love (a girl) to
vara kär i ända till galenskap. ^ioilS †,
-trak’sjus, ~ive, -i v, a. söndrande;
störande, distraherande; oroande,
orsakande förvirring,
distrain, distra’n, va. jur. belägga med
kvarstad, taga i mät, utpanta egendom för skuld;
vn. göra utmätning (on a person for a
debt), ^abie, -abl, a. som kan tagas i
mät. ~er, ~0r, -år, s. utpantare;
verkställare af utmätning. ~t, -t, s. kvarstad,
utmätning,
distraught, distra’t, a. poet. se distracted.
distress, distrës’, 8. (svår) smärta, lidande,
kval; elände, olycka; motgång; betryck,
nöd; trångmål, förlägenhet (for money);
kris (: ~ of commerce); sjö. nöd, haveri;
skada, olycksfall om hästar; jur. tagande i
pant, utpantning, utmätning; utmätt
egendom, i mät tagna saker; va. plåga,
pina; smärta; bedröfva, bekymra, oroa;
tvinga genom nöd (into, till); hårdt
ansätta, göra en fiende svårt afbräck; jur.
belägga med kvarstad, utpanta, taga i mät;
to put in (effect, levy) a verkställa
utmätning. ~-shot, s. sjö. nödskott.
~-Sig-nal, s. sjö. nödsignal. ~ed, -t, ppt; a. illa
ansatt (by, with, af); nödstäld, olycklig,
i nöd, i förlägenhet (by, genom; for, för
t. ex. for money); öfveransträngd;
bekymrad, ängslig (at, öfver; for, för ngns skull).
~edneSS, -èdnës, s. plåga, lidande; nöd;
bekymmer. ~ful, -ful, a. olycklig,
bedröflig; jämmer- (cries), ""ing, -mg,prt.;
a. pinsam; s. plågande, elände,
distributable, distrib’utabl, a. (ut)delbar,
distributary, -tåri, a. utdelande,
utdelnings-; fördelande; s. gren (t. ex. af en flod),
distribute, distrib’ut, va. hand. distribuera;
ntdela, fördela (among, bland; to, till;
in charity); indela (into, i); skipa rättvisa;
boktr, lägga af (the types); vn. göra
utdelning. ~r, -ur, s. utdelare,
distributing, distributing, prt. af föreg- v.; a.
i sms. fördelnings-; s. se distribution. **
-box, se slide-box. ~-Iever, styrstång
på en ångmaskin. <woller, 5. boktr. rif vals.
~-table, s. boktr, färgbord.
distribution, distrlbu’sjun, s. utdelning;
allmoseutdelning; hand. distribution;
tilldelande; handhafvande, skipande (of
justice); indelning (into, i); ett ämnes, delars
anordning, plan särsk. äfv. byg. ; boktr, stilens
afläggning; tekn. ångfördelning (påsläppning
och afstängning af ångan); geographical
växt-och djurarters utbredning på jorden,
distributive, distrib’utiv, a. utdelande,
fördelande, tilldelande hvar och en sitt;
fördelnings-; gram. distributiv; s.
distribu-tivt ord. ~ly, -li, ad. genom fördelning;
hvar för sig särskildt. ~neSS †, -nës, s.
meddelsamhet, distributor, se distributer.
district, dis’trikt, s. distrikt, (mindre)
område, trakt; va. indela i distrikt,
^-manager, s. jämv. distrikts-trafikchef,
distringas, distring’gas, s. jur.
utmätningsorder till en sheriff,
distrust, distrust’, va. tvifla på, ej lita på,,
misstro; s. misstroende (in, till);
misstanke; misskredit; ~ one’s self (: to have
~ in one’s power), sakna
själfförtroende. ~ed, -ëd, pp.; a. misstrodd;
misstänkt. ~er, -ur, s. ngn som misstror.
~ful, -fAl, a. misstrogen; full af misstro
(of, till); misstänksam; saknande
själf-förtroende (: ** of one’s self), försagd,
skygg, blyg. ^fulneSS, -fulnës, s.
bristande förtroende till ngn el. ngt;
misstl’O-genhet, misstänksamhet; bristande
själf-förtroende, skygghet, blyghet. ~ing, -ing,
prt.; s. misstro(ende), misstanke, singly,
-ingli, ad. med misstro, misstroget. <^leSS,
-lës, a. omisstänksam, tillitsfull,
disturb, distl’rb, va. oroa, ofreda; störa
tystnad, sömn, sysselsättning etc., ngn (in, i); Uppröra
hafvet, ofta bild. (t. ex. sinnet, »sinnena»): bringa
i oordning, rubba, förvirra, ^ance, -ans,
s. störande, oroande; upprördt tillstånd
ofta bild. jfr föreg., oro; oordning, tumult,
orolighet (ofta i plur. i polit. mening); med.
opasslighet, litet ondt i ngn kroppsdel,
rubbning i funktioner; jur. ngns störande
(hindrande) i åtnjutande af sin lagliga rätt.
~er, -ur, s. en som oroar, stör etc.;
freds-störare, orostiftare; jur. en som hindrar
ngn i åtnjutande af laglig rätt. ^ing,
-ing, prt.; a. störande; oroande;
orsakande tumult, oväsen; s. rubbning,
distyle, dis’til, s. byg. tvåkolonnig förhall.
à: fate, å: far, il: fall, å: fat, å: fast, <!;: mete, è: met, ë: lier, 1: fine t: fin, 1 fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
