Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - disulphate ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
disulphate
)j< Mindre brukligt. 339 † Föråldradt.
divergent
disulphate, disul’fat, s. kern. förening af två
ekvivalenter af en bas med en
ekvivalent svafvelsyra, disulphide, -fid, s. kern.
sulfid innehållande två atomer svafvel på
_ hvarje molekyl (afv. disulphuret, -furèt).
disunion, disu’njun, s. skiljande, söndring;
upplösning; oenighet; Am. en stats
lösryckande ur unionen. ~ist, -1st, s. Am.
ifrare för de särskilda staternas
frigörande från unionen,
disunite, disuni’t, va. skilja, söndra;
upplösa; göra oense; vn. skiljas, söndras;
rida i falskt galopp. -ëd, pp.; a.
skild; söndrad; oense. ~r, -ur, s. ngn
som skiljer, söndrar ctc. disunity, -u’niti,
s. söndring, oenighet,
disusage, disu’zadj, s. upphörande af ett
bruk ei. af en vana; råkande i vangömmo;
försummande af öfning,
disuse, disu’s, s. upphörande af bruk.
bristande öfning, ovana; va. (-u’z) upphöra
att nytja, ej öfva, vänja sig af med;
af-vänja (from, från); to come (fall) into
komma ur bruk; råka i vangömmo. ~d,
-üzd, a. ovan (to, vid), afvand (from,
från); kommen ur bruk, aflagd;
obe-_gagnad.
disvaluation, disvaluà’sjån, s. ringaktning,
misskredit, disvalue, -val’u, va.
underskatta; ringakta, nedsätta; s. † se föreg,
disvoutch †, disvau’tj, va. motsäga;
misskreditera.
disyoke, disjo’k, va. befria från ok biid., jfr
unyoke.
ditch, ditj, s. dike, graf afv. fort., kanal; vn.
dika; va. utdika; omgifva med graf. ~
-bur, s. bot. kardborre. —grenade, s. mii.
vallgranat, handgranat. ~er, -ur, s.
di-kare, dikesgräfvare. <^ing, -ing, prt.; s.
dikning.
ditheism, di’thèizm, s. diteism, antagande
af två gudomliga väsen (ett godt, ett ondt),
(teologisk) dualism,
ditheist, di’theist, s. anhängare af diteism.
r^ic(al), -’ik(al), a. diteistisk.
dithyramb, dith’iramb, ~us, lat, -’us, s.
dityramb (Bakkoshymn). ~iC, -’bik, a.
dityrambisk, stormande, yrande; s. dityramb;
stormande lyrisk dikt.
ditone, di’t6n, s. mus. stor ters.
ditrichotomous, ditrikot’omus, a. delad i
två ei. tre förgreningar; bot. upprepadt
två- ei. tredelad,
ditriglyph, di’triglif, s. byg. anordning af
tvänne triglyfer mellan två kolonner;
mellanrum mellan tvänne triglyfer.
ditrochean, ditr6ké’ån, a. metr. bestående
af tvänne trokeer. ditrOChee, - -’kè, s.
metr. dubbeltroké.
dittander, ditan’dur, s. bot. krasse (Lepidium
latifolium).
dittany, dit’ani, s. bot. diptam, stjälkborre
(Dictamnus); Am. Cunila Mariana,
dittied, dit’id, eg. pp.; a. sjungen; sångbar;
satt i musik,
ditto, dit’o, ad. dito; s. (pl. ~es, -z)
detsamma; P afbild; a suit of *»es, skrädd, si.
helkostym af samma tyg.
ditty, dit’i, va. o. vn. sjunga (en visa); s.
visa, sång. —bag, s. F en sjömans sypåse,
diuresis, gr., diure’sis, s. med. (ymnig)
urin-afsöndring. diuretic, -rët’ik, a. med.
urin-drifvande; s. urindrifvande medel,
diurnal, diè’rnål, a. hörande till dagen (i
mots, mot natten), dagS-; Is. astron, daglig
(revolution etc.); bot. öppen om dagen (och
sluten om natten) om blommor; s. dagbok †;
en katolsk bönbok; zool. dagroffågel;
dagfjäril. ~ist †, -ist, se journalist. ~neSS,
-nës, s. egenskap att vara diurnal.
diuturnal %, diute’rnal, a. långvarig, diu-
turnity -niti, s. långvarighet.
divan, eg. pers., divan’, s. österländsk
poemsam-ling; statsråd, rådskammare i österlandet;
statsrum, audienssal d:o; domstol d:o;
sällskapsrum, kafé och rökrum på ett hotell;
väggsoffa Utan rygg, låg SOffa med kuddar,
divan.
divaporation, dlvåporå’sjun, s. afdunstning
genom värme,
divaricate, divar’ikat, vn. dela sig (i två
grenar); bot. vidt utgrena sig; va. dela i
två grenar; a. bot. vidt åtskild från
stammen, UtbÖjd, utspärrad gren, etc.
divarication, -ka’sjun, s. klyfning i två grenar,
gaffeldelning; riktning åt vidt skilda
håll; meningsskiljaktighet; tvetydighet;
naturv. fibrers korsning i olika vinklar,
dive, div, vn. dyka äfv. biid. (for, efter; into,
ned i; to, till [the bottom]-, under, ned
under); hoppa ned i vattnet om en simmare
(from, off, från); F gräfva i fickorna, i luntor
etc.; P begå fickstöld; bild. djupt intränga
(into, i: forska i; utforska); s. dykning
äfv. biid.; ~ aivay, F »smita», smyga sig
bort; ~ down, dyka ned, sjunka.
~dap-per, se dab-chick.
divel, di’vèl, 1. s. zool. marulk (øsk, Lophius).
divel †, divël’, 2. sönderslita. ~lent -ënt,
a. sönderslitande,
diver, di’vur, s. dykare; P ficktjuf; biid.
forskare; zool. dykarfågel (Colymbus):
dopping, lom (: northern ~) m. fl. beslägtade,
diverge, dive’rdj, vn. divergera, gå åt olika
håll; sprida sig; afvika (from, från) från
typen, från det normala, från sanningen. ^ment,
-mënt, ~nce, ~ncy, -ëns(i), s. divergens,
gående åtskils. ~nt, -ënt, a. divergeran-
ö: note, o: do, è: nor, o: not, à: tube, å: tub, ii: bull, th; thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
