Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - due ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
due
% Mindre brukligt. 365 † Föråldradt.
dumb-show
(wages etc.) hafva .. till godo; the next
train was not ~ till 7, nästa tåg skulle ej
komma förrän kl. 7; before före
förfallotiden; by med rätta; in ~ season,
i sinom tid; when vid förfallotiden.
~-bill, s. icke transportabel skuldsedel.
~flll >f<, -ful, a. passande, behörig,
duel, dii’el, s. duell, envig, tvekamp; vn.
duellera; va. † (ensam) kämpa mot.
ler †, -ur, se r^ist. ~ling, -ing, prt.; s.
duellerande; duell; ~ pistols,
duellerings-pistoler. ~list, -ist, s. duellant. ~lo, it.,
-’o, s. duell; duellen och lagarna därför.
~lum, -’um, s. medeltidslag. envig såsom
gudsdom.
dueness, dii’nes, s. tillbörlighet etc., jfr due.
duenna, sp., duën’å, s. duenna, äldre
sällskapsdam, äldre fruntimmer som har
uppsigt öfver ett yngre (eg. i Spanien och
Portugal).
duet, duet’, ~to, it., -o, S. mus. duo, duett,
duff, duf, S. prov. deg; is. bland sjömän
mjöl-klimp (maträtt); lok. gruf. kolstybb.
duffel, duf’1, s. doffel.
duffer, duf’ur, s. si. kringvandrande
mång-lare med skräpvaror; F odåga, träskalle,
perukstock; se vid. cheat.
duffle, se duffel.
duffy, duf’i, se doughy.
dug, dug, 1. imp. o. pp. af dig. ~-OUt, s. Am.
kanot ei. ökstock af en urhålkad
trädstam.
dug, dug, 2. s. spene; P patt.
dugong, dugong’, S. zool. sjöko (växtätande djur
stående mellan hval och säl, Halicare).
duke, duk, S. hertig (i Engl. äfv. adelsman af
högsta rang); to dine with (2))~ Humphrey
F, få vara utan middag, ^dom, -dum, s.
hertigdöme; hertiglig värdighet. ~ ship,
-sjip, s. hertiglig värdighet; (His D^J)
äfv. titel för en hertig †.
dulcamara, dulkama’ra, s. bot. bäsksöta,
kvesved (Solanum Dulcamara),
dulcef, duls, va. göra söt; förljufva. ~t,
-ët, a. söt; ljuf, smekande om ljud; biid.
ljuflig, angenäm, dulciana, -ia’na, s. mus.
dulcian (orgelregister). dulcification,
-ifikà-sjun, s. sötande, försötmande. dulcified,
-ifid, pp.-, a. sötad, jfr föij. dulcify, -ifi, va.
(imp. o. pp. se föreg.) söta, göra söt;
borttaga syra, sälta ei. bäska ifrån, dulci-
loquy†, -il’okwi, 5. sött tal. dulcimer,
-imur, s. psaltare (stränginstrument);
frun-timmersmössa †.
duledge, du’lëdj, s. dymling särsk. mellan
hjullötar.
dull, dul, a. trög, biid. oläraktig, dum; tung
biid.; känslolös; slö äfv. biid., trubbig; matt,
glanslös, dunkel; mulen, »grå* dag; dof
om ljud; dåsig, sömnig, »olifvad»;
långtrådig, tråkig, ledsam; som har ledsamt;
hand. trög, Stilla, flau (om marknaden, om
varor utan efterfrågan: ~ of sale); va.
förslöa, göra matt, trög etc.; försvaga syn
etc., fördunkla; förlama biid., stocka,
hämma; vn. förslöas, blifva trög, etc.; ~
sale, trög afsättning; the ~ season, is.
hand. den »döda» årstiden, den tid då
rörelsen ligger nere; ~ seeing, ~ sight,
svag syn, skumögdhet; ~ times, hand.
dåliga tider, jfr ~ season; ~ of hearing,
lom-hörd, något döf; ~ of seeing, svagsynt;
to be hand. om affärerna ligga nere; hafva
tråkigt, ^brained, a. trögskallig,
tjockskallig, dum. ~-brOWed, a. med dyster
uppsyn, ^-disposed, a. tungsint. ~
-edge, s. vankant i trä. ~-eyed, a. med
sömnig uppsyn. ~-head, s. tjockskalle,
dumhufvud. ~-headed, ~-pated, se ~
-brained. ^-Sighted, a. svagsynt,
skum-ögd. ~-witted, se brained. ~ard, -urd,
a. dum, trög; s. »trögdas», tjockskalle.
~er, -ur, s. ngn, ngt som gör dum, trög
etc. ~ish, -isj, a. något trög af sig.
ness, -nës, s. tröghet, tyngd biid.-,
dåsighet, slöhet; tråkighet; matthet etc., jfr
dull. ~y, -1, a. dof; acl. trögt etc., jfr dull.
dulness, se dullness.
dulse, duls, s. bot. ett slags ätlig hafstång
(Halymenia edulis m. fl. arter).
duly, du’li, ad. (af due) vederbörligen,
tillbörligen, riktigt.
dum, dum, S. lok. gruf. dörrstock (timring i form
af dörrfoder).
dumb, dum, a. stum; mållös; tyst;
klanglös om mynt; vn. † förstumma; ~ brutes,
~ creatures, oskäliga djur; ~ from one’s
birth, born stum från födseln; to strike
göra mållös; förstumma, stoppa
munmen till på; to be struck blifva
mållös (af häpnad o. d.). ~-bellS, 5. pl.
handt-lar, handtyngder (gymnastikapparat för öfning
af armstyrka). ~"bull, S. Am. kagge med ett
skinn spändt öfver ena botten, från hvars
midt en vaxad tågstump nedhänger (när
man drager med handen öfver detta rep, låter det
som en oxes råmande). ~-Cake, s. kaka som
på S:t Markus dag (25 april) under
tystnad och med vissa ceremonier tillagas
af flickor för att få skåda sin tillkommande. ~
-cane, s. bot. en vestindisk växt (Ca-
ladium) som tuggad kommer tungan att svullna
så att talförmågan förtages. ^-cartridge,
exercispatron, blindpatron. craft, s.
mek. domkraft, ^-Crambo, 5. F
pantomi-misk rimlek, »charade en action». ~
-found, se dumfound. ^-furnace, s.
ven-tilationsugn i grufvor. /v/-sllOW, s. pan-
à: note, o: do, h\ nor, å: not, å: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
