Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dunny ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enshrine
>|< Mindre brukligt. 373 † föråldradt.
enter
dunny, dun’i, a. lok. lomhörd; trög att fatta,
dunter-goose, dun’tur-gos, 5. Eng. prov. se
eider-goose.
duo, it., eg. lat., räkn. i sms. två; S. mus.
duo, duett, ^decahedral, se dodeca...
bdecimal, -dés’imal, a. i antal af tolf;
grnndad på tolftalet. ^decimals,
-des’i-målz, s. pl. (be)räkning efter
tolfsyste-met. bdecimfid, -des’imfid, a. tolfdelad.
bdecimo, -des’imo, a. i dnodes(format);
S. (bok i) duodes (tecknas: 121. ei. 12mo).
bdecuple, -dek’upl, a. tolffald,
tolfdub-bel. ^denary, -den’ari, a. grnndad på
tolf; ~ arithmetic, talsystem i hvilket
en siffra har tolf gånger större valör än
den till höger om densamma (i motsats tm
det vanliga på tio grundade systemet). bdenUIT),
lat., -de’num, s. anat. tolftumstarmen.
dupable, du’pabl, se dupeable.
dupe, dup, 5. en som blifvit narrad;
lätt-narrad, godtrogen person; va. narra,
»hafva till bästa», begagna sig af ngns
lättrogenhet; to be the ~ of, låta narra
sig af, genom godtrogenhet bli ett offer
för (äfv. a ~ to); to be ~d with, blifva
narrad på en vara. bable, -abl, a.
lätt-narrad, godtrogen. -ur, s. bedragare,
dupion, du’pion, s. dubbelkokong af 2 ei. flere
silkesmaskar.
duple, du’pl, a. mat. dubbel; ~ ratio,
förhållande som 2 : 1 (mots, subratio, som
1 : 2). ~X, -eks,
a. mat. mek. dubbel,
sammansatt af tvänne; ~ ratio, sammansatt
förhållande,
duplicate, du’plikat, a. dubbel, tvåfaldig;
dubbelviken; s. duplikat, lika lydande
exemplar af en handling; pantkvitto;
ngt liknande ett annat, motstycke; va.
fördubbla, särsk. vetensk. gnm delning; vika
dubbel; duplicera; ~proportion, ~ ratio,
mat. kvadratiskt förhållande; of a
bill, prima och sekunda af en växel; in
in duplo, i två exemplar, duplication,
-ka’sjun, fördubbling, särsk. vetensk. af
individer genom deluing; dllbbelvikning; ~
of the cube, mat. finnande af (sidan i) en
kub af dubbelt så stort innehåll som en
gifven kub. duplicative, -lv, a.
fördubblande (sig), is. vetensk., jfr föreg. dUpI’lCatUre,
-ur, 5. fördubbling; anat. fåll.
duplicity, duplis’iti, .<?. dubbelhet, se
double-ness o. double-dealing; jur. se double-plea.
dupper, dup’ur, s. ind. läderflaska för olja o. d.
dur, dèr, s. o.
a. mus. (i) dur.
durability, durabil’iti, 5. varaktighet,
bestånd.
durable, du’rabl, a. varaktig; som »håller»;
som har bestånd, beståndande. ^neSS,
-nes, s. varaktighet.
dura-mater (lat. : hård moder), dll’rå mà’tur, S.
anat. yttre hjärnhinnan.
duramen, lat., dura’men, s. kärnved i ett träd.
durance, du’rans, s. fortvaro, bestånd †:
fängelse, fångsel, fängsligt förvar: se vid.
följ. s.- rsj vile, tukthus; in ~ vile, i
fångenskap ofta bild. durant, -rant, S. ett förr
brukligt starkt ylletyg, lasting, jfr
everlasting. duration, -ra’sjun, s. fortvaro,
varaktighet; tidslängd som ngt
fortvarar, långvarighet; to be of long (short)
(ej) vara länge,
durbar, de’rbar, 5. ind. audienssal; audiens,
högtidlig mottagning,
durdum, dè’rdum, s. F »spektakel», »väsen»,
»klamamus».
duress, du’res, - s. intrång på ens frihet,
tvång; jur. tvångsmål, tvingande hot.
0r, -’ur, s. en som använder tvingande hot.
during, dli’ring, prep, under om fortvaro i tidén,
durio, dii’rio, s. bot. ett malajiskt trädslag
(Durio zibethinus). ~n, -n, s. den läckra
frukten af durio (arv. durian, -rian).
durity †, du’riti, s. hårdhet, stränghet,
durra, durrha, dur’a, s. bot. durrakorn,
kafferkorn (sädesslag i Asien, Afrika etc., Sorghum
vulgäre),
durst, se under dare.
duse, se deuce, 2.
dusk, dåsk, a. dunkel, mörk, skum; s.
dunkelhet, skumhet; skymning; mörk färg;
va. † göra dunkel; vn. % skymma; ~ of
the evening, aftonskymning; before b,
före skymningens inbrott. ~en )(C, -n,
va. göra dunkel, suddig; vn. skymma.
~ineSS, -inës, s. dunkelhet, skumhet, jfr
r^y. ^isll, -isj, a. något dunkel, något
mörk. bishness, -lsjnës, s. dunkelhet,
halfskymning. ~y, -1, a. dunkel, skum,
svagt upplyst; mörk tm färgen; dyster;
fördunklad äfv. biid.
dust, dust, s. stoft, dam; affall i form af
fint pulver, sopor, borrmjöl, sågspån,
fil-spån etc.; fint pulver; bot. frömjöl;
guldstoft, guld i små partiklar, däraf F mynt,
pengar; bild. (is. med art.) stoft, aska and
ashes); förgänglighet; jorden ss. de dödas
hvilostad, grafven; låghet, ringhet,
förnedring; va. (af)damma; damma ned;
sanda på; sikta; pulverisera; glätta med
fin sand; ~ ofthe house, sopor; wet fint
skum som yr i luften från vågor, från ett
vattenfall etc.; to bite (P lick) the bita i gräset;
to kick up (to raise) a ~ F, ställa till oväsen
(about, over, för en saks skull, jfr följ.);
to make a ~ about F, göra ett fasligt
väsen öfver (för... skull); to throw ~ in one’s
eyes, slå blå dunster i ögonen på ngn; to
go down into the b with shame, (svara fär-
6: note, 6: do, o: nor, o: not, à: tube, å: tub, å: bull, tli: thing, dh: this, w: will, a: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
