Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - ecclesiastical ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ecclesiastical
F Talspråk. 874 P Lågt språk.
edge
dignitärer ss. förvaltare af statskyrkans
angelägenheter och egendom; ~ modes,
kyrkotonarter; the ~ state,
presteståndet; the (E) ~ States, Kyrkostaten. <MSm,
-isizm, s. (stats)kyrklighet, strängt
hållande på kyrkans brak, privilegier etc.
(E)~US, -us, s. bibi. Jesu Syraks bok.
ecclesiological, ëklèsiélodj’ikål, a. af följ.
ecclesiology, -6l’odji, s. läran om
kyrko-byggnader och kyrkors inredning,
eccoprotic, èkoprotfik, a. med. (lindrigt)
afförande; s. med. lindrigt afförande medel,
echelon, fr., ësj’ëléng, s. mil. échelon,
trapp-formig uppställning; by <vs, échelonsvis.
echinate, ëk’inàt, ~d, -ëd, a. bot. zool. taggig,
echinidan, -’idån, s. zool. sjöborre,
echi-nite, -nit, s. fossil sjöborre, echinoderm,
-’odërm, s. (pl. äfv. gr. -ata, -’ata) zool.
echinoderm, stråldjur af de tagghudades
klass, echinodermatous, -ode’rmatus, a.
af föreg, echinus, lat., ëki’nus, s. (pl. -ni,
-ni) zool. sjöborre; bot. taggig frukt, taggigt
blomhufvud; byg. echinus, kudde, vulst
(nedre delen af kolonnkapitäl, is. när den [i jonisk
stil] är ornerad till iiggstaf).
echo, ëk’6, S. (pl. ~es, -z) eko (äfv. mytol.),
genljud, återskall; byg. ekohvalf (eiiiptiskt
hvalf); vn. återskalla; gifva genljud, äfv.biid.
genljuda (with, af); va. återkasta,
reflektera, återgifva, upprepa ljud. ~less, -lës,
a. utan eko. ~meter, -kom’ètur, s.
instrument (skala) till mätning af ljuds
varaktighet. ~metry, -kom’ëtri, s.
ljudmätning; konsten att bygga ekohvalf.
eclectic, èklèk’tik, 5. vetensk. eklektisk,
utväljande (det bästa från olika skolor, system,
metoder); s. eklektiker; ~ physician, läkare,
som är eklektiker, Am. ofta dets. som
botanical ph—n. bism, -tisizm, s. eklekticism,
eclipse, ëklips’, s. astron, (sol- ei.
mån-)för-mörkelse; biid. fördunklande, »trädande
i Skuggan»; Va. förmörka (solen el. månen);
bild. fördunkla, tränga ei. ställa i skuggan;
biid. nedsätta; vn. förmörkas, ecliptic,
ëklip’tik, a. ekliptisk; förmörkelse-; s.
astron, geogr. ekliptikan.
eclogue, ëk’log, s. eklog, herdedikt.
economic, ~al, ëk6n6m’ik(al), a. ekonomisk
i aiia bet.; hushållnings- etc., jfr economy;
hushållsaktig, sparsam person, förvaltning etc.;
noga, rädd (of, om). ~S, -s, s. pl.
hushållningslära; landthushållning; se äfv.
political economy, economist, -kon’omist,
s. ekonom, äfv. statsekonom; hushållare;
skriftställare i allmän (politisk) ekonomi,
economize, -kon’omiz, vn. o. va. hushålla
(med), economy, -kon’omi, s. ekonomi,
hushållning; inrättning,
förvaltningssystem, jfr äfv. dispensation, teol.); fördel-
ning, anordning, disposition (of a poem
etc.); hushållsaktighet, sparsamhet {in, i);
~ of nature, naturens hushållning;
political politisk ekonomi, statsekonomi;
statshushållning,
ecorchee, eg. fr., àkorsjà’, s. konst, écorché,
flådd figur,
ecostate, èkos’tàt, a. bot. utan (tydliga)
bladnerver,
ecstasied, ëk’ståsid, pp. af följ.; a. hänryckt,
ecstasy, -si, s. ekstas, hänryckning; med.
ett slags katalepsi med bibehållet
medvetande; va. † försätta i ekstas; to be in
b vara i ett ekstatiskt tillstånd; biid. vara
i sjunde himmeln (of, af).
ecstatic(al), ëkståt’ik(al), a. ekstas-;
hänrycknings- ; hänryckande,
ectypal, ëkti’pål, a. efterbildad; afskrifts-.
ectype, èk’tip, s. kopia, efterbildning;
aftryck; afskrift,
ectypography,-pog’ra-fi, s. etsning med upphöjda linier.
ecumenic(al), ëkumën’ikål, a. ekumenisk,
allmän för hela (katolska) kyrkan
(council).
eczema, gr., ëk’zèma, s. med. hettblemma.
edaciOUS, ëdà’sjus, a. äfv. biid. slukande,
glupsk, frossande, (rof)girig. ^neSS,
-nès, edacity %, -das’iti, s. glupskhet.
edder, èd’ur, (l.) prov. se adder; (2.) s. hank,
vidja; va. hopbinda gärdsel med hank.
eddish, ëd’isj, s. efterskörd, efterslåtter;
stubb på åker el. äng.
eddoes, ëd’öz, s. tarorot (af Arum
esculen-tum).
eddy, èd’i, s. (vatten-, luft-)hvirfvel;
bakvatten, motström; a. hvirflande,
kretsande; vn. hvirfla. kretsa; va. försätta i
hvirflande rörelse. ~-water, s.
bakvatten; sjö. kölvatten, dödvatten. ~-wind, s.
hvirfvelvind; fallvind, kastvind (luftström
som kastas tillbaka från bärg el. segel etc.).
edematose, edematous, èdëm’åtès (-tus),
a. med. vattensvulstartad; behäftad med
vattensvulst.
Edén, è’dën, s. eden, bibi. lustgård,
paradis, äfv. bild.
edentate, ëdèn’tåt, a. (äfv. bd, -ëd) zool.
saknande (fram)tänder; s. däggdjur af
ordningen Edentata (trögdjur etc.).
edenta-tion †, -ta’sjun, s. tändernas förlust,
edge, ëdj, s. egg, skarp kant; högkant,
smal långkant; kant, rand särsk. på mynt,
brädd, bryn (of a wood); snitt (of a book);
gräns, första början (of evening, of
winter)-, ngt skärande, skarpt inträngande;
skärpa, häftighet (of hunger, of war etc.);
va. skärpa, hvässa, slipa; gifva (skarp)
kant, (af)kanta; biecksi. bertla; bokb.
beskära; infatta; bild. skärpa, egga; jämka,
A; fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, é: her, i: fine, i: fin, j: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
