Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - edge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elder
)j< Mindre brukligt. 375 † Föråldradt.
electrizer
maka (ofta med along); vn. jämka sig,
maka sig (jfr ned. med away etc.); ~ of a
hammer, pen; dull rough vankant
på bräder; to blunt the ~ of bild. mildra,
döfva smärta; fall bach, fall ordspr. »det
må gå hur det vill»; to give an ~ to, slipa
egg på (: to put ei. set an ~ on ei. to, äfv.
härda i eggen, ståla), skärpa äfv. bild.;
011 på (hög)kant; my teeth are on
det ilar i tänderna på mig; to lay on
lägga på högkant mursten etc. ; to set the
teeth on göra att det ilar i tänderna,
göra Ömtänd; bild. (t. ex. om ett obehagligt ljud)
»skära» i ngn, reta, göra en nervös; ~
one’s way, bild. knuffa (tränga) sig fram;
"v away, sjö. hålla af från ngt; ~ in, tränga
(sig) in; ~ in with, sjö. småningom hålla af
mot; ~ off, borttaga ojämnheter i kanten
af ngt, aftunna i kanten; sjö. se ~ away; ~
up, slå sig upp genom lovering. —bond,
se ou-joint. —COal, s. gruf. kolflöts
stående på kant. —joint, s. mur. hörnförband,
—plane, s. bestöthyfvei. —rail, s. (vanlig)
järnvägsskena. —Saw, s. kantsåg. ~
-seam, s. gruf. flöts stående på kant. ~
-StOne, s. kantsten i trottoar o. d. oj- tool, s.
tekn. beskärknif; slätningsverktyg (ss.
hyfveljärn, stämjärn); eggjärn i allmht. —Way
-course, s. mur. rullskikt (af stenar på högkant).
—WOrk, s. kantningsmaskin för mynt. —
less, -lës, a. utan egg, slö. ~r, -ur, s.
(af)kantare; afkantningsmaskin. ~ways,
-wàz, ~wise, -wiz, acl. på(hög)kant; med
kanten först, med kanten mot ngt; på
sned, på tvären, med sidan först, edging,
-ing, prt. ; S. skärpande äfv. af en kvarnsten,
hvässande; kantande; kantning, bård,
infattning äfv. omkring en blomstersäng; SÖm (fåll)
på segel; smala spetsar, ganser (-.^lace); ~
machine, (af)kantningsmaskin (t. ex. för
trävirke); ~ tool, beskärknif;
afputsnings-järn, jfr edge-tool, edgy, -i, a. lättretlig;
kantig %.
edibility, ëdibil’iti, s. ätbarhet, ätlighet.
edible, ed’ibl, a. ätbar, ätlig. ~neSS, -nes,
s. ätlighet, ätbarhet.
edict, e’dikt, s. edikt, öfverhets, herskares
påbud. ~al, -’al, a. edikt-; bestående af
(kejserliga) påbud (the Roman ~ laio).
edification, ëdifikà’sjun, s. uppbyggande )j(;
uppbyggelse; byggnad †. edificatOry,
edifik’aturi (-’.....), a. uppbygglig,
uppbyggelse-.
edifice, ed’ifis, s. (större) byggnad,
edifi-Cial, -fisj’al, a. byggnads-, edifier,
ëd’i-fiur, s. byggmästare †; undervisare, jfr följ.
edify, ëd’ifi, va. (imp. o. pp. -fied, -fid)
bygga †; uppbygga, förbättra genom
undervisning. ^ing, -ing,prt.; a. uppbygglig;
s. uppbyggelse. ^ingneSS, -ingnës, s.
uppbygglighet.
edile, è’dll, s. rom. antik. edil. ~Ship, -sjip, s.
edilsbefattning.
edit, ed’it, va. utgifva, publicera bok, skrift.
~ion, edisj’un, s. utgifvande (of a literary
work); upplaga. ~0r, -ur, s. utgifvare,
redaktör. ~0rial, -o’rial, a. en
utgifvares, redaktörs-; s. ledare i en tidning; ~
management, redigerande af en tidning;
~ remarks, utgifvarens anmärkningar,
worship, -ursjip, s. redaktörskap. ~reSS,
-res, s. utgifvarinna, redaktris.
educability, ëdükabil’iti, 5. mottaglighet för
uppfostran. eduCable, ëd’ükåbl, a.
mottaglig för uppfostran,
educate, ëd’ukàt, va. uppfostra, undervisa,
bilda. ~d, -ëd, pp.; a. (väl) uppfostrad;
bildad; an ~ man, en bildad man.
education, ëdukà’sjun, s. undervisning; särsk.
folkundervisning(en); uppfostran;
bildning; a man of en man med bildning.
~al, -al, a. uppfostrings-, beroende på
ei. verkad af uppfostran; hörande till
uppfostran; angående
folkundervisningen statistics); the Act (Code),
skollagen, educator, ëd’ukätur, s.
uppfostrare.
educe, ëdü’s, va. framdraga, utdraga (from,
från, ur); framställa ett ämne ur något annat,
educible, -ibl, a. som kan framdragas etc.
eduCt, e’dukt, s. utdrag; ämne utdraget ei.
framstäldt ur ngt annat. ~ion, -duk’sjun,
s. framdragande, utdragning; tekn.
afledning, utströmning, utsläppning af ånga etc.;
i sms. utströmnings(-/>?jje etc.). ~ive, -iv,
a. utdragande, afiedande. ~or )|<, -ur, s.
utdragare etc.
edulcorant, ëdul’korånt, s. sötningsmedel,
edulcorate, -ràt, va. försötma, söta;
borttaga bitterhet, mildra; kem. borttaga
syror, salter o. d. genom tvättning, urlaka,
edulcoration, -ra’sjun, s. sötande;
mildring; urlakning. edulGOrative, -rativ,
a. mildrande etc.
eel, èl, s. zool. ål (Muræna) is. sötvattensål
(M. anguilla); in vinegar, ättiksålar.
—buck, s. ålkupa, -mjärde. —dam, s.
ålkista. —fare, s. ålyngel. —fork,s. ljuster,
—grass, s. bot. bandtång (Zostera
marina). ~pot, se oj-buck. —pOUt, s. zool. lake
(Lota vulgaris), äfv. tånglake (Zoarcæus
viviparus). ~spear, se ~fork. —trunk,
—weir, se r>u-dam. ~ing, -ing, s. ålfiske,
e’en, èn, (l.) smdr. af even; (2.) † i st. f. eyes;
(3.) Skoti. i st. f. evening.
e’er, àr, smdr. af ever.
eerie, Skoti., eery, è’ri. a. vild,trolsk,hemsk;
hemsk till mods, »kuslig», rädd.
i: note, h: do, o: nor, 4: not, à: tube, ü: tub, A: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: lias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
