Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fetter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flurried
F Talspråk. 450 P Lågt språk.
fluxatio»
lägga med fotbojor; tjudra; fjättra i aiim.
bet., hämma, betvinga, lägga band på.
~-l0Ck, s. länklås; fotblaclc, -klamp.
less, -lës, a. utan bojor, fri.
fettle, fèt’1, va. Eng. prov. laga; ställa i
ordning, tillreda, sköta om; tekn. afputsa;
vn. småsyssla, stöka, pyssla med ngt; s.
ordnande, iordningsställande.
fetUS, iat., fe’tus, s. foster, lifsfrukt.
feu, fu, s. Skoti. jur. län; frälseränta. ~ar,
-ur, s. innehafvare af feu.
feud, fud, 1. s. fejd mellan slägter, blodshämd;
slägtförbund till fejd.
feud, fud, 2. s. län (på tjänst). ~al, -al, a.
läns-; feoåal-(system, jfr följ.); medeltids-.
~alism, -alizm, s. feodalsystem. ~alist,
-ålist, s. anhängare ei. försvarare af
feodalsystemet. ^ality, -al’iti, s. egenskap
att vara feodal; feodalitet,
länsförhållande; se vid. realism, ^alization,
-ålizå’-sjun, s, jords förvandling till län. ^alize,
-åliz, va. göra till län; göra feodal. ~ary,
-åri, a. innehafd som län på tjänst; läns-;
s. länstagare, vasall. ~ atary, -atari,
^atory, -åturi, a. innehafd som län, läns-,
grundad på innehafvande af ett län; s.
se nuary. ~ist, -1st, s. kännare af länsrätt,
feuterf, fu’tur, va. fälla lansen, lägga lansen
i lansskon.
feuterer †, fu’turur, s. hundvaktare.
fever, fe’vur, s. med. feber äfv. biid.:
febertillstånd, upphetsning; va. (oftast i pp.)
förorsaka feber hos (: put ei. set in a
upphetsa; intermitting low etc., se
dessa ord; to have a (ei. the) to be in a
hafva feber; in a ~ of expectation,
i feberaktig spänning (förväntan); in a
high med stark feber. bush, s. bot.
se benjamin-bush. ~-few, s. bot.
bertram (Pyrethrum [ei. Chrysantemum]
Parthenium). ~-fit, s. feberanfall. ~
-point, s. feberhetta; bild. en feberaktig
höjd af upphetsning, väntan o. d. ~-f00t, S. bot.
Triosteum perfoliatum; äfv. Pterospora
Andromeda. ~-S0re, s. rötsår. ~-tree,
s. bot. feberträdet (Eucalyptus globulus).
~-Weed, se eryngo. ~-W0rt, s. namn på åtsk.
växter, ss. Gentiana lutea etc., se särsk. ~
-root. ~ed, -d, pp.; a. febersjuk;
feberhet. ^ish, -isj, a. feberaktig äfv. bild.
ishness, -isjnës, s. feberaktighet; lindrig
feber; bild. feberaktig häftighet, oro,
åtrå o. d. ~0US, -us, a. feberaktig;
feber-artad, feber-; feberalstrande, gynnande
febrar. ~y †, -i, se »uish.
few, fu, pron. a. (komp. ~er, -ur; sup. ~est,
-ëst) få; s. få (människor); (they were
but) ~ and far betioeen, »tunnsådda»,
sällsynta, sällsporda (»det var ondt om» ...);
...s are af ... finnas ej många, det är
ondt om ...; a några få, några; si. i
svar »jo, något»; not a icke få, ganska
många; a good ~ F, en ansenlig mängd;
the fåtalet, minoriteten; the chosen
(ei. select) de få utvalda; the first ~
days, de allra första dagarna; in poet.
kortligen, i få ord; (a man) of ** words,
fåordig,
fewel †, se fuel.
fewer, fu’ur, komp. färre; no ~ than twenty,
ej mindre än tjugu,
fewest, fü’ëst, sup. fåtaligast; s. (högst) få
(människor); we were thirty at the vi
voro minst trettio,
fewmet, se fumet.
fewness, fii’nes, s. fåtalighet, ringa antal,
fey, fi, 1. a. Skoti. nära döden (jfr sv.
landskapsordet feg).
fey †, fà, 2. va. (jfr feja) upprensa ett dike.
fez, fëz. s. fez, turkisk röd yllemössa utan
skärm,
fiar, fè’ur, se feuar.
fiarS, fe’urz, fi’urz, s.pl. skoti.
markegång(s-pris).
fiat, (lat.: må det ske), fi’at, s. jur. utslag,
befallning.
fib, fib, 1. s. F (liten) osanning, (nöd)lögn;
vn. F narras, tala osanning. ~ber, -bur,
s. F en som narras, ^bing, -ing, prt.; s.
F (farande med) osanning(ar).
fib, fib, 2. va. o. vn. si. »trumfa på» (ngn),
fiber, se fibre. ~ed, se fibred.
fibre, fi’bur, s. naturv. etc. fiber, fin (kött-)tråd,
tåga, bot. särsk. rottråd. ~d, -d, a.
bestående af fibrer; försedd med fibrer.
less, -lës, a. utan fibrer; utan rottrådar.
fibril, fi’brii, ~la, -’å (pl. ~læ, -è), 5. (dhmn.
ar fibre) fin fiber, tåga, bot. särsk. rothår.
~lated, -’àtëd, a. försedd ei. beklädd
med (rot)hår. ~lose, -’ès, a, betäckt af
hårlika bihang. "JOUS, -’us, a.
bestående af små fibrer, tågig rot etc.
fibrin(e), fi’brin, s. kem. fibrin, trådämne.
fibrinous, -us, a. af fibrin, fibrinartad.
fibrO-, fi’bro, i sms. fiber-, tråd-. ~US, -brus,
a. is. naturv. fibrös, innehållande fibrer,
sammansatt af fibrer; trådig rot etc.; ~
fracture, min. metall, trådigt brott; ~ iron,
trådigt, segt järn; ~ slab, konstgjordt
trä. ~usness, -brusnës, s. trådighet,
fibrös textur,
fjbster, fib’stur, se fibber.
fibula, lat., fib’ula, s. (pl. -Ise, -lè) spänne;
anat. vadbenet, lilla benpipan; kirurgs
synål. -lur, a. anat. fibular-,
fiched, se fitched.
fickle, fik’1, a. ombytlig, ostadig, flyktig;
föränderlig; vankelmodig, »oberäknelig»;
k: fate, A: far, å: fall, a: fat, k: fast, è: mete, è: met, |: her, i; fine, 1; fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
