Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - finger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finger
)(( Mindre brukligt. 457 † Föråldradt.
Finlandian
sitt finger med i spelet; to lay one’s ^
on, vidröra med ett finger; komma vid
(med sin hand); lägga fingret på, utpeka,
med bestämdhet angifva hvar ngt finnes
(t. ex. a passage in a book); not to lift a
ej röra ett finger tin ngns hjälp; to put
out a räcka fram ett finger; bild. i
ordspr. med negation, jfr föreg, ex.; to put a (el.
one’s) ~ to, lägga sin hand vid; to work
one’s to the bone, slita nt sina fingrar
med arbete; to arrive at ones ~s’ ends,
råka i stor fattigdom; to have at one’s
ends, »hafva (kunna) på sina fem
fingrar», känna i grund; to turn (twist)
round one’s little bild. kunna linda ngn
kring fingret (: göra med ngn hur man
vill); to count with one’s räkna på
fingrarna, ^-alphabet,
~-and-sign-lan-guage, s. döfstummas teckenspråk. ~
-basin, s. sköljkopp på matbordet.
s. gripbräde å en guitarr o. d.; klaviatur.
se *Ki-basin. ~-fern, s. bot.
bärg-spring, lånke (ett bräkensiagte: Asplenium).
~-glaSS, se ^-basin. ~-graSS, s. bot.
blod-hirs (Digitaria). ~-parted, a. bot.
finger-delad. ~-plate, s. skyddsplåt (ei. -skifva
af glas) å en dörr mot smutsiga fingrar. ~-pOSt,
s. vägvisare. ~-Stall, s. fingertuta. ~
Stone, s. paieont. vettsten, belemnit
(petri-fikat från kritperioden). ~-tip, S. fingerspets.
ed, -d,
pp.; a. mus. med utsatt
fingersättning; spelad med fingrarna; med
... fingrar, -fingrad; bot. fingerlik. ~er,
-ur, s. en som fingrar etc.; F snattare,
tjuf. ~ing, -ing, prt.; s. fingrande,
handterande; mus. fingersättning; mus. anslag,
grepp, fingerfärdighet; knep,
hokus-pokus; fint handarbete; strumpgarn.
kuling, -ling, s. laxunge.
fingle-fangle, fing’lfångl, s. P strunt,
dumma påfund,
fingrigo, fing’rigo, s. bot. Jamaika en bärbuske
(Pisonia).
fingroms, fing’grumz, s. ett ylletyg,
finial, fm’ial, s. byg. korsblomma (löfsirat i
toppen af en gotisk gafvel el. fial) ; äfv.
se pinnacle.
finical, fin’ikal, a. småaktigt fin ei. noga,
petig, prudentlig, pretiös, tillgjord.
ity ))<, -’lti, s. ngt mycket fint,
prudentligt; se följ. ~ness, -nës, s. petighet,
prudentlighet, tillgjordhet,
finikin, fin’ikin, 1. a, F (jfr föreg, a.)
småaktigt fin), petig, fjäskig,
finikin, fin’ikin, 2. se ßnnikin.
fining, fi’ning, prt. af fine; s. renande;
Warning (t. ex. af vin); sköning(s-),
klarnings-medel; bärg. finering; färskning af järn (äfv.
process),
a. i sms.
färsk(nings)-(i/or^e,
hearth, etc.); klar(nings)-(po^ tub, etc.)
finis, Iat., fi’nis, s. slut.
finish, fin’isj, va. (af)sluta (to do ei. ‡ doing);
komma till slutet af; göra slut på, blifva
färdig med arbete, fullborda, fullända (äfv.
one’s education); färdiggöra, lägga sista
handen vid; tekn. finborra, -mala, -slipa,
-polera etc.; glätta, satinera papper;
ap-pretera tyg; kalcinera soda; afputsa; vn.
sluta (with, med); s. fulländning,
fullkomlighet; slut, afslutning; sista
bearbetning, (den fullkomnande) »sista handen»
vid ett arbete (: last ~); afputsning,
polering etc., jfr ofvan va. tekn.; appretyr;
polityr; mur. se ~ing-coat; si. se night-house;
nu down, mur. afputsa en mur; ~ of,
af-putsa, glätta, jfr ofvan; ~ up, (af)sluta;
to give (a thing) a ei. the (last) lägga
sista handen vid, jfr ofvan va. ~d, -t, pp.
fullbordad, afslutad; tekn. afputsad m. m.
jfr ofvan; a. färdig; fulländad (education;
gentleman etc.); to be vara (blifva)
färdig; to have (P be) ~ with, hafva af slutat,
hafva gjort ifrån sig, vara färdig med.
~er, -ur, s. afslutare, fullbordare; F
»klarerare»; tekn. afputsare; färdiggörare;
tyg-appreterare; finare; finissör (urmak.);
af-putsningsredskap; färdiggörande
ma-skin(del), jfr sms. under n^ing; polérfil;
papperstiiiv. heltygsholländare. ~ing, -ing,
prt.; s. afslutning; fulländande;
färdiggörande; sista behandling; tekn.
afputsning etc. jfr ofvan; appretering; ingeniör, jämv.
planering; grav. en etsad plåts »bättring»,
öfverarbetning med grafstickel och
ra-dérnål; bokb. anbringande af utsirningar
(förgyllningar, pressningar); pl. skeppsb.
sirater, sniderier på galleriet; a.
fulländande, slut-; i sms. fin-; färdig-(görande)
utmärkande det sista af en serie verktyg el. arbetsmaskiner,
jfr ned.; ~ blow, nådestöt; ~ establishment
(school), fortsättningsskola, högre
undervisningsanstalt; ~ touch, »sista handen»
vid ett arbete, »sista penseldraget» (äfv. ~
stroke, äfv.: nådestöt); to give the ~
stroke to, göra fullfärdig; göra alldeles
ände på. ^ing-bit, s. kaliberborr.
~ing-card, s. spinn, finkarda. ^ing-COat,mur.
finputs. ~ing-fumace, S.
sodakalcine-ringsugn. ^ing-head, s. spinn, sista
spol-stolen ei. spoimaskinen. ^ing-machine,s.
finspinnmaskin, ^ing-roll(er), s. finvals;
pl. finvalsverk, "Jng-tap, s. gradborr.
finite, fi’nit, a. bestämd till gränser (och
storlek); gram. mat. finit; begränsad,
ändlig, inskränkt. ~ness, -nës, s.
begränsning, inskränkning, inskränkthet,
ändlighet.
Finländer, fin’iandur, s. finne. Finlandian,
-’lån, a. finsk.
6: note, o: do, o: nor, o: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
