Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>j< Mindre brukligt. 4($ † Föråldradt.
åaggy
— upon a day for.., utse en viss dag till
ei. för att..). —able, -abl, a. som kan
fastställas etc. —ation, -a’sjun, 5. fästande;
fastställande; stadighet,fasthet;
fastbosättning, stadigvarande vistelse )}(;
förvandling i fast form; en kropps egenskap att
vara fixed, jfr d. o.; kem. fixering. —ative,
-åtiv, a. fästande; s. fästemedel, ifr
mordant. —ature, -åtür, s. hårvax. —ed, -t,
pp.; a. fästad (t. ex. på stället), fast (: icke
lös, icke växlande ; äfv. lön etc.), stadig, rotfast
biid.; faststäld, bestämd : kem.: beständig
(icke flyktig, motstående värme el. upplösningsmedel);
stående brygga, maskin; orörlig, stel blick etc.;
— air, fixluft (äldre benämning för carbonic
acid: kolsyra); — ammunition, (enhets-)
patron (krut och projektil i ett); — bayonets,
(med) påskrufvade bajonetter; — bloclc,
mek. fast block; sjö. äfv. skifkloss i
fartygssidan; — idea, fix idé; — light, (fyr med)
fast sken; — oiis, feta ei. beständiga oljor
(mots.-, essential oils); —look, stel,
stirrande blick; — point, landtm. fixpunkt;
— prices, bestämda priser; — pulley, mek.
rulle, fast skifva; — salts, kem. eldfasta
salter; — star, fixstjärna; (standing) —
with horror, fastnaglad på stället af fasa.
— ed|y, -ëdli, ad. fast (äfv. t. ex. besluten),
stadigt. —edness, -èdnës, s. fasthet, i alla
bet. jfr fixed, —ing, -mg, prt.; s. fästande,
fixerande etc. jfr fix, va.; bärg. stelnande
af smält metall; (is. i pl.) ngt fästadt, jfr
fixture ; pl. Am. F tillbehör, »utstofferingar»,
»inrättningar», persedlar i aiimht. —ing
-agent, s. fotogr. fixeringsmedel, —ing
-screw, 5. kläm skruf, —ity, -iti, s.
fasthet; beständighet; — of tenure,
arrendetidens utsträckande till viss längre tid.
—tlire, -tur, s. fasthet vidfästning;
fast tillbehör, inventarium, ofta i pl.:
väggfast(a) inredning(spersedlar),
inventarier; F om person »gammalt inventarium».
fizgig, fiz’gig, 5. (1.) Seflshgig; (2.)
käring-fis (en fyrverkeripjes) ; fladdrig, kokett flicka.
fizz, fiz, se — le. —ing, -ing, prt.; — heat,
hvidglödningshetta, svetshetta. —le, -1,
vn. hväsa, fräsa; göra fiasko; s.
hväs-ning, fräsning, surr; misslyckande, fiasko;
si. ngt fräsande, is. champagne; — out, F
pysa (afbrinna under smått fräsande) Och sedan
slockna (utan knall, om vått krut); bild.
miss-lyckas, göra fiasko,
flabbergast, flab’urgast, va. F göra flat,
förbluffa.
flabbiness, flåb’inës, s. slapphet,
sladdrig-het. flabby, -bi, a. slak, slapp, lös, sladd-
1’lg om muskler o. d.
flabel †, flà’bi, s. se fan. —låte, flåbël’àt,
-liform,flåbël’ifo rm, a. bot. se fan-shaped.
flaccid, flak’sid, a. slapp, sladdrig. —ity,
-’iti, —neSS, -nès, s. slapphet, sladdrighet.
flag, flag, 1. s. (jfr flaga) flat sten, stenplatta
is. tin stenläggning; pl. stenläggning (: —
-pavement) el. gångbana af flata stenar;
va. (imp. o.pp. —ged,-d) belägga med flata
stenar. — bl’OOm, s. sopkvast. —Stone, s.
se ofvan fiag; sandsten som låter klyfva
sig; (of a furnace) bottensten.
flag, flag, 2. s. bot. svärdslilja (Iris); äfv.
kaf-Veldun (Typha) och liknande vattenväxter;
va. >|< (oftast i pp. poet.) plantera, betäcka
med —. —-WOrm, s. en mask.
flag, flag, 3. vn. hänga slapt ned; slakna;
slappas, af mattas; aftyna, afstanna (t. ex.
om samtal), dufna biid.; va. låta hänga slapt
ned; förslappa, utmatta; s. flagga (sjö. is.
den på stortoppen); fana; — of truce,
white —, parlamentärflagga; — with a
tongue, tretungad flagga; black —, svart
flagga utmärkande pestsmitta, el. pirater el. att
ingen pardon gifves; red —, l’Öd flagga
(utma-ningstecken el. brandflagg) ; split —, tvåtungad
flagga; yellow —, gul flagga ss. tecken tm
att man kommer från pestsmittad ort; to hang the
— half-mast (ei. half-staff) high, ei. at
half-mast, hissa flaggan (ei. flagga) på
half stång (sorgtecken); to hang out a —,
visa (hissa) en flagga; to lower (strike)
the —, nedfira (stryka) flaggan tin hälsning
(el. tecken att man ger sig). —-captain, s. sjö.
flaggkapten, —-fall, s. sjö. flagglina. —
-feather, s. öfverarmspenna i en fågelvinge
närmast kroppen. –lieutenant, 5. sjö.
flagg-löjtnant (amiralens adjutant), —man, S.
flaggbärare för signalering; järnv. banvakt; sjö. se
följ. —-officer, s. sjö. flaggofficer,
flaggman, eskaderchef. —-ship, s. sjö.
flaggskepp (chefsfartyg). —-Staff, 5. flaggstång,
flaggstake.
flagellant, fladj’elant, s. kyrkoh. flagellant,
(själf)gisslare (svärmaresekt i medeltiden),
flagellate, -làt, va. piska, gissla; a. se näst-
följ. a. flagellation, -la’sjun, s. gissling.
flagelliform, -djel’iform, a. bot.
piskfor-mad. flagellum, lat., -djèl’um, s. (pl. -la,
-la) bot. grenskott; zool. pisklikt bihang
på vissa kräftdjur,
flageolet, fladj’olët, s. mus. flageolett(flöjt).
flagged, flågd, pp. af fiag 1, 2, 3; a. (1.)
stenlagd; (2.) bevuxen, betäckt med
svärdsliljor,
flagginess, flåg’inës, s. slapphet,
flagging, flag’in g, prt. af flag 1, 2, 3 ;’s.
(beläggning med) stenplattor; stenläggning
(ei. gångbana) af flata stenar. —-StOne,
s. stenplatta, flat sten till stenläggning,
flaggy, flag’i, a. (1.) slapp, sladdrig; slokig,
nedhängande; fadd; (2.) ne flagged, 2.
è: note, b: do, ö: nor, 6: not, i: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: bas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
