- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
466

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flurried

F Talspråk. 466 P Lågt språk.

fluxatio»

biid. fadd, ointressant, enformig; platt,
alldaglig; biid. matt äfv. hand.: flau; tydlig,
oförtydlig, uttrycklig, bestämd (t. ex.

vägran, motsägelse); Uppenbar (t. ex. stöld),
»direkt», »rent af»; ren, hel och hållen,
komplett, absolut; dof; mus. sänkt om en
ton (: förtecknad med !?); gående i moll;
förminskadt intervall; språkv, mjuk,
vokali-serad, »klingande» konsonant; Cl d. † rent
af, rakt †; börs. med enkel
ränteberäkning (icke ränta på ränta); S. flackt land,
(låg)slätt; sidländ mark, låg, långgrund
strand; bank i vattnet; i aiimht ngt platt,
tekn. platta; flatbottnigt fartyg, pråm;
Am. jämv. se oj-cciv, Am. F låg bredskyggig
hatt; den flata delen af ngt, flata af
en klinga, af handen etc. ; mus.
sänknings-tecken (?); moll; teat, fondkuliss; byg.
altan, platform på tak, platt tak; våning is.
ensam; pl. si. se broads; F dumhufvud,
enfaldig, beskedlig stackare,»nolla»;
»stym-pare»; »döddansare», tråkig människa;
va. (imp. o. pp. ~ted, -ëd) se ~ten;
~ candle, ljuset i en »v candlestick: låg
ljusstake för nattduksbord o. d.; ~ race,
kapplöpning utan hinder; to fall falla, ej
göra effekt, misslyckas, bli »pannkaka»;
to fall ~ upon the ear, om tal ej göra
intryck på, ej vinna villiga öron (»om ngt

som man låter gå in genom ena örat och ut genom det

andra»); to lay lägga platt ned (utefter
marken); omkullkasta, förstöra; to lie
ligga »raklång»; ligga nedfallen; that’s
~ F, det är klart; (tell hirn) ~ and plain,
...rènt ut, utan förbehåll; in i
fonden. ~-boat, 6*. pråm, Am. flatbottnad
kanalbåt. ~-bOttOITl, s. sjö. flack (understa,
platta delen af ett fartygs botten). ^-bottomed,
a. särsk. sjö. flatbottnad. ~-Cap, s. ett slags
skrifpapper i ovikna ark; förr platt
låg-kullig mössa, däraf si. öknamn på krämare:
»bracka». ~-Car, s. jämv. öppen godsvagn,
^-chested, a. med platt bröstkorg. ~
-drill, s. åkerb. bredsåningsmaskin. ~-file,
s. tekn. ansatsfil, flackfil. fish, s. fisk
med tillplattad kropp ss. flundra,
rödspotta. ^-footed, a. plattfotad; Am. Ffast,
beslutsam, "^-hammering, s.
slätham-ring, kallhamring. ~-head, s. platthuf-

VUd (: människa med platt nedtryckt hufvud [särsk.
namn på en indianstam] el. spik, bult o. d. med
platt hufvud); a. se följ. ^-headed, rt.
platt-hufvad, jfr föreg, ^-iron, s. strykjärn;
pressjärn; tekn. plattjärn; ~ heater, s.
strykugn; varmapparat (»fyr») för
pressjärn. ^long, ad. platt, med flatsidan ned
el. mot ngt. ~-rail, 5. jämv. plattskena.

~-rope, s. sjö. platting. ~-scene, s. teat,
fonddekoration. ^-SCOOper, s. grav. flaek-

stickel. ~-Seam, s. gruf. flolägrig
malmgång. ~-side, s. flata, flatsida; ban på en
hammare. ~-tile, s. plattegel, taktegel.

svarfvares slätstål. ~wise, se
oj-long. ~neSS, -nës, s. flackhet, jämnhet;
platthet, äfv. biid.; faddhet, tråkighet etc.
jfr flat, a.; dofhet; hand. ringa efterfrågan,
matthet. ~ten, -n, va. göra flat, platt;
tillplatta, utplatta; tekn. plätta (:
lami-nera; wire), släta, sträcka etc.; släthamra;
byg. stryka mur slät med rifbräde; nedslå
till marken, äfv. biid.; mus. sänka en half
ton; biid. göra dufven, smaklös, fadd;
göra modfäld, nedtrycka; sjö. bräcka upp
ett segel i lovart (äfv. ~ in)) vn. blifva platt;
falla ned platt (på marken);

mus. falla,

sjunka; biid. blifva platt, osmaklig,
dufven, fadd etc., jfr ofvan flat, a. ~tener,
-nur, s. utplattare etc.; giastiiiv. sträckare;
smed. sätthammare. ~

ening, -ning, prt.;
s. utplattande, -slätande, jfr ofvan ^ten,
va.; sträckning af glas; ~ of the earth,
jordens afplattning mot polerna; ~ of
wire, metalltråds plätering. ^tening
-furnace (ei. -kiln), 5. giastmv. sträckugn.
~t6r, -ur, (1.) s. utplattare etc.;
sträck-hammare, planérhammare,
bredhammare, sc äfv. wiener, smed.; plättvals, -verk.
flatter, flat’ur, (2.) va. smickra,
öfverdrifven, inställsamt berömma (on, med
anledning af); ~ one’s self tO med inf., el.
that..., smickra sig med att (t. ex. 7~
myself, I can do it); this portrait is ^ed,
detta porträtt är smickradt. ~er, -ur, s.
smickrare. -i, s. smicker, singly,

-ingli, ad. på ett smickrande sätt;
inställsamt; partiskt för ngn.
flatting, flat’mg, prt. af flat; s. utplattning,
utsträckning (äfv.: -valsning, -hamring),
plättning; mål. matt anstrykning med
oljefärg (utan lackering ei. polityr);
förgyll. limöfverstrykning öfver förgyllning;
jfr for öfr. (äfv. sms.) flattening, ^-mill, s.
plättverk (litet valsverk) för metalltråds utplattaude.

flattish, -tisj, a. tämligen platt etc., jfr
flat, a. flatty, -ti, s. P »dum bonde», en
oinvigd, »stympare».
flatulence, el. -ney, flåt’ülèns(i), s.
väder-stinnhet. väderspänningar i magen;
tomhet, fåfänglighet †. flatulent, -lènt, a.
väderspänd, plågad af väderspänningar;
orsakande väderspänningar om t. ex. föda;
uppblåst af luft; biid. uppblåst, tom,
få-fänglig, full af munväder >j<.

I flatUS, lat., fla’tus, s. pust; med. väder i ma-

I gen etc.

j flatwise, flat’wiZ. se under flat.
flaunt, flånt, flånt, vn. fladdra (hit och dit),

I hof vera sig, yfvas, sätta näsan i vädret;

k: fate, A: far, å: fall, a: fat, k: fast, è: mete, è: met, |: her, i; fine, 1; fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free