Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flirt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flirt
F Talspråk. 470 P Lågt språk.
flook
merna )j<; a. † lättsinnig, näsvis. —-gill†,
-djil, —i g i g †, -igig, s. yrhätta,
obetänksam flicka. — ation, -a’sjun, s. kastande,
viftande etc. jfr ofvan; kurtis, koketteri,
-ee, -è, s. F den ngn koketterar för ei.
kurtiserar* —ing, -ing, prt.; a.
koketterande, kurtiserande; s. se mation.
flisk, flisk, 1. vn. skoti. hoppa, springa,
fiisk, flisk, 2. s. grof kam.
flit, flit, vn. röra sig hastigt, särsk. sväfva
fram genom luften, fl}*ga; fladdra, flaxa; is.
Skoti. flytta, lemna sin bostad ei. orten;
vara lättrörlig, ostadig ss. luften; a. † snabb.
flitCh, flitj, s. saltad (rökt, torkad)
fläsksida (: — of bacon); timmerm.
bjälkför-stärkningsplanka ei. -latta; se äfv. flaiv
-piece.
flite, flit, vn. Eng. prov. Skoti. träta,
flitter, flit ’ür, vn. † fladdra, jfr flutter; s.
flik, lapp, trasa; flisa. —mouse, s.
fladdermus (»flädermus»). flittineSS †, -tinès,
s. ostadighet, fladdrighet, ju-flitty. flitting,
-ting, s. flyttning, jfr flit; flygt;
fladdrande (fram ei. förbi), flitty †, -ti, a. ostadig,
flygtio:; fladdrig, flaxande. j
flix†, fllks, 1. S. med. se flux. j
flix †, fliks, 2. dun, flnt hår. —weed, s.bot. |
flnbladig vägsenap (Sisymbrium Sophia), i
float, flöt, vn. fl}7ta (on the water) (särsk. om
en simmare: flyta på rygg), simma, vara j
flott; drifva på vattuet; sväfva (in the air;
hit och dit), SVaja om en fana etc.; Va. flotta
(timmer, dowil a river) ; (t. ex. om floden) göra
flott ett skepp; öfversvämma, sätta under
vatten; öf versköl ja; mur. brukslå, (af-)
putsa, stryka (: — with ivhitewash); s. fly- |
tände föremål: (timmer)flotte; flöte; I
simdyna; flod, flöde †; våg †; sjö. djupare i
ställe där äfven under ebben fartyg för- ,
blifva flott; tekn. engradig fil nytjad som
rasp; murares putsbräde ; teat, ramp; se vid.
—-board o. "»-gauge; — with the tide, biid.
följa med strömmen, —-board, s. skofvel
i underfallshjul el. ångbåtshjul. —-bridge, so
"»ing-bridge. —-Case, s. elevator i
hvilken lyftningen åstadkommes af vatten
som pressas upp i en brunn, —-gauge, s.
flottör, flöte som visar vattenståndet (t. ex.
i en ångpanna). —StOne, S. min. ett slags
po-rös kvarts som är lättare än vatten,
—-wheel, s. skofveihjui. —age, -adj, s.
ngt som flyter på vattnet, —ation,-a’sjun,
se flotation, —ed, -ëd, pp. uppburen af
vattnet, flytande, flott; flottad;
öfver-svämmad; a. — wheel, se ofvan "»-wheel:
— work, mur. se "»ing. —er, -år, s. ngn,
ngt som flyter, särsk. en simmare som
flyter på rygg; flottare; flöte, jfr "»-gauge.
— ing, -ing, prt.; a. flytande, simmande;
löst hängande; ekon. flytande, rörligt
kapital, ofonderad skuld, sväfvande balans;
obestämd, vacklande; mur. använd till
putsning, jfr s.; s. flytande; görande
(blifvande) flott; flottning; öfversvämmande;
mur. slätputsning, finputs; väfv.
förbindning, (hufvud)snörning genom hvars olikhet
olika mönster åstadkommas. -ing-anchor, se
drag-sail. —ing-battery, s. simmande
batteri. — ing-bridge, s. flottbro;
ponton-bro ; mil. äfv. rullbro; Eng. (ång)färja. —ing
-buoy, s. sjö. vakarboj. —ing-dock, 5.
flytande docka, —ing-hospital, s. sjukskepp.
—ing-island, flytande ö; kokk.
krusbärs-ei. smultronkräm med snömos. — ing-light,
s. fyrskepp; äfv. (räddnings)boj med
lanterna. —ing-line, s. sjö. lastiinie. —ing
-skin, 5. mur. puts(sklkt, is. det andra lagrot
af rappnin g). —ing-stage, s. sjö. liten flotte
för timmermän etc. vid sidan af fartyg. —ing
-WOOd, drifvet!. —y, -i, a. flytande, flott,
floccillation, floksilà’sjün, s. med. nopprande
på täcket (oroande symptom i febrar etc.).
floccose, floko’s. a. bot. flockullig; ullik.
flocculence, -’ulèns, s. hoptofning i
flockar. flocculent, -’ulënt, hängande
flockvis tillhopa. floCCUS, lat., -’us, s. (pl. -Ci,
-si) bot. flockull; zool.hårtofs i svansändan,
flock, flok, s. flock, hjord af småkreatur,
fårahjord äfv. bild. kyrk.; hop, Svärm uf fåglar etc.;
flockull; uii-flock, hår-tapp; ylleflock, jfr
vid. "»-poicder; vn. flocka sig, skocka sig;
va. † tränga i skockar in på ngn. —-bed, s.
madrass stoppad med flockull ei.
klädes-lappar. —-paper, s. stofttapet(papper).
— -powder, S. yllestoft (affall i klädesfabriker).
—-Silk, s. flocksilke. —ing, -ing, prt.; s.
velutering af stofttapeter,
floe, flö, s. isflak, simmande isfält,
floets, ty., flètz, S. geol. gruf. flöts,
flog, flog, va. (imp. o. p>P- ~ged, -d) prygla,
aga, slå med ris el. spön på bara skinnet;
• F biid. öfvergå, öfverträffa, »stuka», —ger,
-ur, s. en som ger prygel; tuktomästare;
F karbas, »mäster Erik». —ging, -ing,
prt.; s. prygel, skoi. strängare kroppslig
aga (jfr cane).
flood, flud, s. flod (: flöde, äfv. bild., t. ex. of
light), öfversvämning; flod (i mots, tin ebb),
högvatten; biid. öfverflöd(ande),
störtflod; med. se menses; va. öfversvämma,
dränka, sätta under vatten, —-gate, s.
damlucka (öppning) till reglering af vattenstånd ;
flodlucka, flödlucka; bild. »dam», —-mark,
s. flodmärke, högvattensmärke. —-Stay,
S. dam(bords)lucka (af bräder), —-tide, s.
flodtid. —ing, -ing, prt,.; s.
öfversvämmande; med. starkt blodflöde från uterus.
flook, flok, se fluke, 2.
k: fate, å: far, å: fall. a: fat, å: fast. è: mete, è: met. è: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
