- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
471

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flookan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fillet-card

>|< Mindre brukligt. 471 † Föråldradt.

find

flookan, flo’kan, flooking, -king, s. gruf.
(malmgångs afbrytande af en)
söndringsklyfta, (is. innehållande) lera.
floor, flor, s. golf (äfv.: loggolf); botten (is.
flat, invändigt, af ngt), våning; sjö. flack (:
det flata af) botten af ett fartyg
inombords; golfläggning, brädgolf (äfv. löst),
platform; Am. i lagstiftande förs. »Ordet* (rätt
att tala, jfr ned. ex.); va. förse med golf,
med botten, golf belägga; si. slå en
motståndare till marken, öfvervinna, »stuka»;
nedtysta, »dräpa»; i aiim. bemästra; göra
ända på; univ. si. lösa examensuppgift, lyckas
gå igenom examen; to have the Am.
hafva ordet i en (lagstiftande) församling;
on the på golfvet; on the first (second)
i våningen en (två) tr. upp; to he ^>ed,
cg. skoi. univ. si. bli kuggad, stukad. ~
-Cloth, s. (tunn) golfmatta, vaxduksmatta,
gångmatta; äfv. handduk för golfs
af-torkande. ~-head, s. sjö. kimning
(botten-stockarnas öfverkant). rider, s. sjö.
kattspår, brösta. ~-timber, s. byg. golfsyll,
-bjälke; sjö. bottenstock. ~er, -ur, s. si.
slag som fäller ngn till marken;
dräpande argument, svar som nedtystar ngn.
~ing, -ing, s. golf,golfläggning; material
(is. bräder) för golfläggning; brygg,
kornets uppläggande i högar och
omskyfl:-ling; a. i sms. golf-bräde, planka etc.
flop, flop, va. flaxa med, slå med, se flap;
slå ned hattskygge; vn, flaxa, slänga, vifta;
dunsa ner; s. duns. ~py, -i, a. flaxande,
flaxig, äfv. bild.
flora, flo’ra, s. (F) myt. Flora,
blomstergudinnan ; bot. flora. -rål, a. blom-,
blomster-; bot. blom-; ~ envelope, bot.
blomhylle(clelar: skärm, foder, krona); ~ leaf,
bot. blomskärm. ~mOUr †, -amo’r, s. bot.
Am årån tus.
floran, flo’ran, s. graf. fint fördelad
(insprängd) ei. sönderbokad tennmalm.
floren, flor’en, se florin. (F)~Ce, -s, (eg.

pr.) engelsk florin (guldmynt från Edv. 111: s tid);
florentinertaft; vin från Florens; ~ flask,
tjockbukig långhalsad oljeflaska; ~ oil,
yppersta olivolja. (F)^tine, -tin, -tin, a.
florentinsk, från Florens; s. florentinare;
florentineratlas; ett slags bakverk †; ~
lake, florentinerlack (röd-vioiett målarfärg),
flores, florz, s. hand. finaste indigo,
florescence,florés’ens,.s. bot.blomning(stid).
floret, flo’ret, 1. .9. florett,
floret, flo’ret, 2. s. bot. småblomma i ett

blomster. se fi oss-s ilk,

floriage, flo’riadj, 5. blomning; blomster †;
blomblad kollekt.

floriated, flo’riated, a. byg. sirad med
blommor och löfverk.

floricultural, florikul’tmai, a. af föij.
floriculture, -tur, 5. blomsterodling,
flori-culturist, -turist, s. blomsterodlare,
florid, flor’id, a. rik på blommor; bild.
blomstrande, af frisk (röd) färg om hy;
blomsterprydd, (altför) rikt sirad ei.
blomsterlik (t. ex. eloquence); ~ Gothic, ~ style,
bvg. flamboyant gotik, i Engi.: Tudor-stil.
~ity, -’lti, ~ness, -nës, s. frisk färg
(rodnad) ; (för stark) utsiring,
blomsterrikedom i stil.

floriferous, florif’urus, a. blombärande,
alstrande blommor,
florification, florifikà’sjün, s. blomning;

blomningstid,
floriform, flor’iform, a. blomliknande, i

form af en blomma,
florikan, flor’ikan, floriken, -ken, s. zool. en

art trapp (Otis aurita).
florin, flor’ m, S. florin (mvnt af guld el. silfver,
olika i olika länder och tider); förr engelsk
gyllen : 2 shillings.
florist, flor’ist, s. blomsterälskare, -odlare;

författare af en flora ; se vid. floicer-maker.
floroon, floro’11, s. blomsterlist, -band (ss.

ornamen t).

floscular, flos’kuirir, se floscuious. floscule,
-kul, S. bot. se fio ret, 2. flosculose, -lös,
floscuious, -lus, a. bot. om blomster
l’Ör-blomstrig,"bestående af rörformiga
diskblommor.

flOSS, flos, 1. s. Eng. prov. liten ström, å,bäck.
floSS, flos, 2. s. dun, fint hår å vissa växters
fröskal (t. ex. majs); otvinnadt råsilke tni
broderi tig; bärg. färskslagg, puddelslagg.
~-Silk, s. flocksilke, florettsilke
(affaiis-silkc kardadt och spunnet). ^-thread, 5. fin
lärftstråd tin broderier. ~y, -I, a. dunig,
finhårig, fin om ngt trådämne.

flotage, flo’tadj, S. flytande; ngt som flyter
på vattnet )j(. flotant, -tant, a. her.
svajande, fladdrande (banner flotation,
-tå’-sjun, s. flytande; fys. läran om simmande
kroppar(s jämvigt); line (c i. plane) of
vattenlinie.
flöte, flot, (1.) s. † våg, bölja; (2.) va, prov.
skumma.

flotilla, sp., flotil’a, s. flotilj, liten
skeppsflotta.

flotsam, flot’sam, Pl. -som, -sum, ei. -son,
-sun, .s-. jur. vrakgods efter skeppsbrott

(som hittas i sjön).

flotten †, flot’n, pp. (af flöte) skummad,
flounce, flanns, 1. -v. garnering, falbolan,
volang; va. garnera, besätta klädning in ed
volanger etc.; vn. låta klädningen frasa;
hofvera sig.
flounce, flauns, 2. s. orolig kastning på
kroppen; sparkning, sprattling, plumsning;

<*>: note, o: do, 6: nor, 6: not, à: tube, å: tub, à: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: lias.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free