Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flurried ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flurried
F Talspråk. 474 P Lågt språk.
fluxatio»
flurried, flur’id, pp. af följ. va.; a. upprörd,
utom sig, »yr i mössan», flurry, -ri, s.
väderil, by, kuling; häftig skur; häftig
rörelse, oroligt springande hit och dit,
»uppståndelse», nervös oro, förvirring;
brådska, hast; va. sätta i häftig rörelse,
uppröra, häftigt oroa, förvirra, göra »yr
i mössan»; (to be) in a »alldeles yr i
mössan», nära att »tappa koncepterna»;
(to be) in its i dödsryckningarna om
en hval.
flurt †, se flirt.
flush, flusj, vn. häftigt strömma (till, ut),
rusa (t. ex. som blodet upp i ansigtet); rodna;
blossa upp ; glöda; flyga upp †; va.
komma att rodna, göra blossande; upphetsa,
upplifva: göra röd, göra glödande; (ren-)
spola med en vattenström ; jagt. stöta upp; s.
(plötslig) ström, fors, vattenstråle,
»öf-versköljning» ; hastigt tillströmmande;
(t. ex. blodets) rusande (upp i ansigtet);
häftig rodnad (on the cheeks),
(uppblossande is. af lifvande känslor; ÖfVei’SVallning,
llt-brott (of joy); öfverflöd, rikedom,
öfver-flödande kraft; jagt. uppstött fågelkull;
kortspel, svit; a. blomstrande, frisk;
öfver-flödande, riklig; rik(t försedd, of, in,
med); frikostig, slösande (of på, med);
kraftfull; tekn. mek. grad, jämn, i samma
plan (with, med); kortspel, i svit; ~ book,
bok med pärmarna afskurna jäms med
papperet; ~ deck, sjö. helt däck, »glatt»
däck utan halfdäck el. uppstående hytter o. d. ; ~
times, goda tider ( när affärerna äro lifliga) ;
~ up the joints, mur. fylla i fogarna
(fogstryka en mur). ~-rivet, s. försänkt
nitnagel. ~ed, -t, pp.; a. röd, blossande;
-biid. uppeldad; upphetsad (with wine); ~
with joy, glädjedrucken; ~ with victory,
segerdrucken. ~er, -ür, s. zool.
brunryg-gad törnskata (Lanins collurio). ~erman,
s. kloakrensare. ~ing, -ing, prt.; s. (1.)
rodnande, rodnad; blossande; spolning,
öfversköljning; tekn. jämnande, görande,
läggande etc. grad med ngt annat;
försänkning (of a bolt, a rivet etc). ~neSS,
-nès, s. frisk (ansigts)färg.
flushing, flusj ’mg, (2.) S. (eg. pr. geogr. :
Vliessingen); grof fris (hårigt ylletyg).
fluster, flus tur, va. upphetsa med staika drycker
o. d., berusa; göra yr i hufvudet, förvirra;
vn. vara upphetsad af drycker; vara het,
orolig; fjäska omkring, flänga, hafva
mycket brådt; s. upphetsning, jfr ofvan;
hetta, häftighet; stor brådska, fläng;
»bråk», förvirring då alla springa om hvarann
yra i hufvudet; ~ of fortune, »fläkt»,
lycko-kast. nation, -a’sjun, s. P upphetsning,
jfr föreg. S. flustrated, -trätèd, a. F upp-
rymd, »lifvad» af starka drycker. flustrum,
-trum, s. F upphetsning, hetta,
flute, flot, S. flöjt; reffla byg. på en kolonn, tekn.
aiim. hålkäl, ränna (af rundad
genomskärning); veck i pipgoffrering; långsmalt
franskt (frukost)bröd; sjö. långt
transportfartyg, jfr flight, 1.; vn. spela på flöjt;
va. spela ei. sjunga i flageolettoner; byg.
kannelera kolonnskaft; tekn. fåra, (rund)reffla,
kala; pipgoffrera remsor etc.; a ship armed
in (ei. franskt: en) örlogsskepp
förvandladt till transportskepp genom
borttagande af (batteri)kanonerna. ~-l"lke, a.
flöjtlik. ~-player, s. flöjtspelare, flöjtist.
mus. flöjtregister på en orgel,
-èd, pp.; a. kannelerad, refflad;
flöjtlik; ~ notes, flageolettoner: ~ roof, tak
belagdt med (vanliga) rännformiga tegel.
~r, -ur, s. reffiare etc.; se flutist.
fluting, flo’ting, prt.; s. reffling; refflor kollekt.;
goffrering. ~-gOUge, s. svarfvares etc.
håljärn, skedjärn. ~-iron, s. krusjärn,
goff-reringsjärn. ^-machine, s.
refflingsma-skin. ~-plane, s. kälhyfvel. flutist, -tist,
s. flöjtspelare,
flutter, flut’ür, vn. röra sig hastigt och
oregelbundet: fladdra,flaxa; vifta, svaja;
sväfva hit och dit, flänga, fara hit och
dit utan bestämdt mål, fjäska omkring;
vara orolig; klappa, bulta (af oro om
hjärtat); va. fladdra ei. flaxa med, vifta med;
oroa, ängsla, skrämma; bringa ur
fattningen, göra »yr i hufvudet»; s. häftig,
oregelbunden rörelse:
fladdrande,flaxande, viftande etc., jfr tv?-.; flängande, ängslig
brådska, förvirring; oordning, oro; ~ of
emotion, upprörda känslor; to be (all) in
a vara utom sig af oro. vara i största
förvirring, »alldeles tappa hufvudet».
~ed, -d, pp. förvirrad, yr i hufvudet, jfr
föreg. ex. -mg, prt.; s. flaxande; för-
virring, oro, jfr flutter, s.
fluty, flo’ti, a. flöjtlik, ljudande lik en flöjt
(med mild, klar ton); flöjt-toner.
fluvial, flo viåi, fluviatic, -viat’ik, fluviatile,
-viåtil, a. hörande till en flod (älf), flod-;
naturv. som finnes (växer el. lefver) i floder,
flux, fluks, s. flytande, flytning,
särsk. med. :
(sjukligt stark) uttömning, fluss; flöde,
flod (äfv. i mots, till ebb: reflux); omlopp,
tillopp, tillströmning (t. ex. of money);
kem. metall, flytande tillstånd,
smältnings-tillstånd; kem. bärg. fluSS (: smältningstillsats
för att befordra metallers etc. smältning, äfv. ’V
-powder
ei. ^-Stone), afv.: glasmassa; a. †
obeständig, variabel; va. smälta, göra
flytande; med. orsaka rensa ; bloody
rödsot, ^ation, -å’sjün, s. strömning,
strömmande i aiim. bet.; af- och tillopp.
k: fate, A: far, å: fall, a: fat, k: fast, è: mete, è: met, |: her, i; fine, 1; fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
