Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - formal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formal
F Talspråk. 486 P Lågt språk.
fort-major
form: metodisk, formalistisk, om person
äfv.: pedantisk; tvungen, stel, kruserlig,
ceremoniös; konventionel, etiketts-;
(blott) yttre, ytlig, bestående i utvärtes
åthäfvor; ~ duty, etikettsskyldighet,
^alism, -ålizm, s. formalism, formväsen
särsk. i religion. ^aHst, -ålist, 5. formalist
(jfr föreg.), en som lägger vigt på former,
på utvärtes åthäfvor. ^ality, -al’itl, s.
formlighet; formriktighet; iakttagande
af (yttre) former, föreskrifven ordning,
gängse bruk, konventionalitet, etikett;
formalitet, särsk. m., jur., ofta pl.:
formaliteter, »ceremonier»; a matter (ei. piece)
of (mere) (blott en) formsak,
formfråga; to attend to -ties, iakttaga
formaliteterna) ; fästa sig vid yttre »småsaker»,
^alize †, -åliz, va. gifva (bestämd) form;
vn. iakttaga yttre former. ~ally, -ali,
ad. formligen; uttryckligen; till den
yttre formen; för formens skull,
formate, fè’rmåt, se formiate.
formation, f6rmà’sjun, s. formande,
danande; bildning, daning, gestaltning;
utbildningsform; geoi. bärgformation; mii.
förmering (t. ex. [of a battalion] in line
into columns, från linie på kolonner); gram.
bildande af en böjnings- ei.
aflednings-form. formative, f6’rmåtiv, a. formande,
bildande, danande: gram. tjänande till
bildande af afledningar ei.
böjningsformer, utbildnings-ändeise; s. härledt ord;
utbildningsändelse: ~ syllable; ~ arts,
bildande konster,
formed, formd, pp.; a. gestaltad, som har
en viss form; astron, om stjärnor
sammanslutna till en stjärnbild; to be ~ by...,
bildas af, utgöras af; to be ~ of, danas,
göras af ett ämne; well välskapad,
välväxt. former, fè’rmur, (1.) s. formare,
bildare, danare, upphofsman; tekn.
patron, schamplon; snick. huggjärn,
stick-bettel; patronpinne,
former, fo’rmur, (2.) a. (eg. komp. af fore) förre;
föregående; förr nämd; förgången, forn;
~ times, förgångna tider; in ~ times, i
forna tider, fordom, förr i världen; förr,
för länge se’n; the the latter, den
förre..., den senare. ~!y, -li, ad. förr,
tillförene; fordom, af gammalt,
formful, fo’rmful, a. skapande, fantasirik,
formiate, for’miat. s. kem. myrsyradt salt.
formic, fo’rmik, a. is. kem. af myror; ~ acid,
myrsyra. ~ary, -åri, s. myrstack. ~ate,
-àt, a. lik en myra. ~ation, -a’sjun, s.
med. »myrkrypning», känsla som af
myror krypande på huden,
formidability formidabil’iti, se formida-
formidable, f6’rmidåbl, a. fruktansvärd (to,
för), förfärlig, förskräcklig, äfv. F i svagare
(estetisk) bet.; to render one’s self göra
sig fruktad. ~neSS, -nes, s.
fruktansvärdhet.
formless, fo’rmlès, a. formlös, utan bestämd
form; oformlig. ~neSS, -nes, s.
formlöshet; oformlighet.
formula, lat., fè’rmülå, s. (pl. äfv. -löB, -lè)
faststäld form; mat. kem. etc. formel; teol.
bekännelseformel; bönformulär; med.
recept. ~r, -lur, se a. ^rization,
-lunza’sjun, se ration. ~rize, -luriz, se
~£e. ~ry, -lur!, a. öfverensstämmande
med föreskrifven form; s. faststäld form,
formulär; formulärbok. ~te, -lät, va.
formulera, ^tion, -låsjun, s. formulering,
formule †, fr., -mul, se formula.
formyl(e), fo’rmii, 5. kem. formyl, bas i
myrsyra.
fornicate, fo’rnikat, vn. bedrifva otukt;
jur. begå enkelt hor; a. se ~d. ~d, -ëd,
a. byg. bot. hvalfformig, hvälfd,
fornica-tion, -ka’sjun, s. otukt; enkelt hor; bibi.
äfv. afgudadyrkan; byg. hvälfning,
fornicator, -ur, s. en som bedrifver otukt;
lägersman; äktenskapsbrytare, jfr ofvan,
horkarl; bibi.: afgudadyrkare, affälling,
fornicatress, -rës, s. otuktig kvinna,
forray, f6r’å (- -’), se foray.
forsake, forsa’k, va. (imp. -SOOk, -suk’; pp.
~n, -n) Öfvergifva (ngt hvarvid man är fästad:
one’s wife, friends, ei. van); lemna is.
hjälplös, i sticket, svika (t. ex. one’s colours;
one’s word)-, låta fara, afstå ifrån,
uppgifva; (the blood forsook his cheek; his
fortitude forsook him). ~n, -n, pp.; a.
öfvergifven, lemnad åt sitt öde. ~r, -ur,
s. en som öfvergif ver etc.; affälling;
rymling, desertör, forsaking, -ing, prt.; s.
öfvergif vande, svikande; affall,
forsook, forsuk’, imp. af forsake.
forsooth, forso’th, ad. sannerligen, i
sanning, minsann ofta iron.
forspeak, forspe’k, va. (jfr speak) förbjuda†;
prov. skada genom oskäligt beröm; tala
för †.
forswear, forswa’r, va. (imp. -SWOre, -swo’r;
pp. -SWOrn, -swo’rn) edligen förneka,
svärja sig fri från; afsvärja; vn. försvärja
sig, svärja sig men, svärja falskt, äfv.: ~
one’s self. ~er, -ur, s. afsvärjare;
men-edare.
forsworn, forswo’rn, pp. af forswear;
afsvuren; a. menedig. ~neSS, -ës, s.
men-edighet.
fort, fort, s. fäste, is. slutet (själfständigt)
verk, skans; % se OjQ. r\j- adjutant, s.
place-adjutant. ~-major, 5. place-major.
à: fate, &: far, a: fall, å: fat, å: fast, è: mete, e: inet, ë: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
