- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
492

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fraught ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

formal

F Talspråk. 492 P Lågt språk.

fort-major

diger (— with momentous consequences);
poet, rikligt försedd, uppfyld (with, of †,
med, af); s. † se freight; va. † lasta, fylla.
fraxinine, frak’sinin, s. kem. garfämne i
askbark.

fray, fra, l. va. † skrämma, jfr affray, 1.; s.
strid, träta, slagsmål, jfr affray, 2.

fray †, fra, 2. va. se defray.

fray, fra, 3. va. gnida, skafva, skrubba;
slita, nöta ett plagg; vn. gnidas, skaf vas;
om tyg o. d. slitas upp, blifva trådsliten;
s. nött, slitet ställe, skafning; sjö.
skam-filning. —ing, -ing, prt.; s. jagt. hud ei.
bark, afskafven från en hjorts horn.

freak, frèk, 1. va. göra spräcklig, brokig.

freak, frèk, 2. s. plötsligt bortgående (utan
orsak); tvärt ombyte af lynne; »fnurra»,
»påkomma»; plötslig nyck, underligt infall,
kapris. —ish, -isj, a. nyckfull, lynnig.
—ishness, -isjnës, s. nyckfullhet,
lyn-nighet.

freckle, frèk’1, 5. fräkne, solfläck i skinnet;
liten fläck, prick; va. o. vn. göra (blifva)
fläckig ei. fräknig. —-faced, a. fräknig i
ansigtet. —d, -d, pp.; a. småfläckig,
spräcklig; fräknig. —dneSS, -dnës, s.
fräknighet. freckly, -li, a. se — d.

free, frè, «. fri i alla sv. ordets bet. (from, of,
från), äfv. 0111 person, sätt etc. (ofta: — and
easy, jfr e., o. ned. sms.); själfständig,
oberoende; af fri vilja, frivillig; otvungen,
obehindrad; ledig: oupptagen, obesatt:
fördomsfri, frisinnad; »ogenerad», särsk.
altför fri (af sig), själfsvåldig (äfv.: ekivok);
hänsynslös (in, i, i afseende på; towards,
mot); fri (och) öppen (äfv. bild.:
öppenhjärtig), ej belamrad, ej (in)stängd;
tillgänglig (to, för); tillåten (for, to, för);
gratis, utan afgift; kostnadsfri (: — of
charges, expense, costs)-, frikostig (with,
med, på, jfr ex.); fritagen, frikänd (from,
från); skuldlös, oskyldig; njutande vissa
fri- och rättigheter, privilegierad; (med
of, jfr ned. ex.) egande delaktighet i,
tillträde till; villig, liflig 0m häst; sjö. rum om
vind; läns (: — from water)-, va. befria,
lösgöra, fritaga äfv.: frikalla (from, från);
sjö. länspumpa; — list, lista på afgiftsfria
saker (: tullfria), ei. personer (som ha fri
entré); — play, fritt spel biid. ss. i sv.; —
sale, i irländska frågan rättighet att
öfver-låta arrende på andra; — stage, fri bana
biiu. is. i ordspr., jfr fair field; — from care,
sorgfri; — from debt, skuldfri; — of a
city, egande (med)borgarrätt; — of a
corporation, medlem af en korporation,
ett skrå; egande burskap; — of charges,
of cost(s), (a.)kostnadsfri;
(ad.)kostnadsfritt; — of postage, portofri; to be —to..,

hafva rättighet att.., jfr föij. ex.; I am
to.., äfv. jag tager mig den friheten att.
»jag vågar att», »jag får lof att» (t. ex.
anmärka, erkänna..); he is — to do SO, el. it is
— for him to do so, det står honom fritt
(att det göra); to make — of, bevilja
tillträde till (t. ex. one’s library); upptaga
till medlem af (a city, a corporation, jfr
ofvan o. to give the freedom)-, to make (cl.
be) — with, taga sig friheter med;
»husera fritt» med; tillåta sig friheter mot
en person; fritt förse sig med, förfoga fritt
öfver; vara vårdslös, slösa med saker; to
set —, göra fri äfv. kem.; befria; frigifva,
lössläppa ur fängelse. —-and-easy, a.
otvungen, utan ceremonier, »ogenerad»;
tillgänglig för (mot) alla; »toujours»,
uppsluppen; själfsvåldig, »fördomsfri» särsk.
i elak bibemärkelse; S. klubb, sällskap,
tillställning där det går fritt till. —-agency,
s. m. fri vilja, själfbestämmelse; fri
handlingsrätt. —-agent, s. m. fritt,
själfbe-stämmande, själfständigt väsen (person);
en som eger full handlingsfrihet, som är
»sin egen herre». —-bench, s. jur.
enkesäte. —-board, s. sjö. »fribord», relings ei.
däcks höjd öfver vattenlinien. —booter,
s. fribytare, röfvare. — bootery, s.
fri-byteri, röfveri. —booting, a. idkande
fribyteri, rof vande, plundrande; s. se
föreg. —born, a. friboren. —-Chapel, 5.
privatkapell ej underordnadt biskoplig
myndighet. —-Chase, se frank-chase. —
-church, s. frikyrka, särsk. den skotska.
—-city, s. se "»-town, –company, 5.
friskara, frikår. —COSt, s. frihet från
afgifter (utskylder etc.). —-denizen, s.
medborgare; va. gifva borgarrätt.
—-fisher-(man), s. innehafvare af fiskrätt,
—-fishery, s. fiskrätt, —-hand, a. i sms. gjord
(särsk. tecknad) på fri hand; — draioing,
frihandsteckning. —-handed, a. frikostig,
slösande, —-hearted, a. (öppen)hjärtig,
otvungen, oförbehållsam; frikostig;
gifmild, generös. —hold, s. (egendom med)
full besittningsrätt, »frälse»(egendom).
—holder, 5. innehafvare af —hold,
»frälseman». —-lance, s. röfvarriddare. —liver,
s. en som lefver »högt», goddagspilt,
rumlare. —living, a. lefvande »högt»; s.
»högt» lefnadssätt, hög diet, öfverdåd i
mat och dryck. —-love, s. den »fria»
kärleken ss. system, frihet från
äktenskapstvång. —-lover, s. anhängare ei. utöfvare
af den »fria kärleken», —man, s. fri man
(ej slaf, ej vasall); fri medborgare;
burskaps-egande borgare; valberättigad man.
—-martin, s. kvigkalf som är tvilling med
en tjurkalf. —mason, s. frimurare.

à: fate, &: far, a: fall, å: fat, å: fast, è: mete, e: inet, ë: her, i: fine, 1: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free